Metoder
Artiklarna i GLÖD fungerar utmärkt som underlag för diskussioner och gruppdynamiska övningar. Fokus ligger på samlevnadsfrågor, vilket betyder att övningarna passar de allra flesta ämnen och grupper från årskurs 6 till sista året på gymnasiet. Här kan du läsa mer om hur övningarna fungerar.
– en klassiker bland värderingsövningar.”Heta stolen”
Eleverna sitter i en ring på stolar. En extra tom stol finns i ringen. Ledaren förklarar att nu kommer påstående att läsas upp (t.ex ”Sommaren är bättre än vintern”). Eleverna ska ta ställning till de olika påståendena. Håller man med om påståendet (”Ja, sommaren är bättre än vintern!) reser man sig upp och sätter sig på en tom stol. Håller man inte med om påståendet (”Nej, vintern är mycket skönare än sommaren!”) sitter man kvar på sin stol. Alternativet ”jag vet inte” existerar inte då det handlar om att träna sig att ta ställning för eller emot något(dessutom behöver vi inte fler ”jag-vet-inte”-individer…). Vill man motivera sitt ställningstagande gör man det genom att räcka upp handen. Ledaren ska vara vaksam på att inte själv vara värderande i de olika ställningstagandena. Ledaren ska också ha bestämt sig för innan om övningen ska ge plats åt diskussion eller ej. Ibland är det tillräckligt värdefullt att låta eleverna uttrycka sin åsikt i ja och nej. Risken är stor att de vanliga kloka pratkvarnarna tar för mycket plats om diskussionen släpps för fritt. Som ledare kan du alltid be eleverna att motivera sitt ställningstagande men måste givetvis respektera om de inte vill. Eleverna har även rätt att ändra sig. Detta bör applåderas lika mycket som om någon vågar resa sig upp och tycka något som den är helt ensam om.
”4-hörn”
– Ledaren formulerar ett problem och presenterar tre förslag till lösningar.
När alla förslagen är upplästa ska eleverna ta ställning. De elever som tycker att förslag nr.1 låter bra går till ett hörn av rummet, förslag nr. 2 går till ett annat osv. Ett hörn är ett s.k ”öppet hörn” där man ställer sig om man har en annan lösning på problemet. Exempel: Om jag fick höra ryktesvägar att en kompis snackat skit om mig skulle jag….
Hörn 1: …. Frågat min kompis om det var sant.
Hörn 2: ….inte brytt mig.
Hörn 3: … Också snackat skit om henne/ honom.
Hörn 4: …eget förslag.
När eleverna ställt sig i respektive hörn får de pratas vid en kort stund om sin ståndpunkt. Därefter frågar ledaren varje hörn hur de tänkte när de ställde sig där. Det är möjligt för eleverna att ändra sig och byta hörn efter att ha lyssnat på vad kompisarna har tänkt.
Rollspel
– Ett rollspel ska gestalta ett problem.
4-hörn-övningen är en bra utgångspunkt för ett rollspel. Man kan också utgå från ett dilemma eller en problemformulering. Det är alltså inte skådespelar-prestationen som i första hand skall applåderas utan förmågan att sätta in ett problem i en situation.
Enklast är att utgå från de tre ”V”:na – Var utspelar sig spelet? Vem spelar? Vad händer?
Det är bra om man går igenom med sin grupp först hur en bra publik är (lyssnande, koncentrerade, ej kommenterande m.m.).
Samtalet
Ett samtal bör vara väl förberett och ha ett klart syfte: vad vill du med samtalen?
Som samtalsledare i samlevnadsfrågor är det viktigt att kunna balansera på gränsen mellan det personliga och det privata – att vara rädd om både deltagarnas och din egen integritet! Skapa god stämning i lokalen genom att placera deltagarna runt ett bord så att alla ser varandra. Bordet skapar trygghet, vilket är a och o i sammanhanget. Inled med en runda där alla presenterar sig på något sätt – även om ni redan känner varandra! Syftet med rundan är att alla ska få tala, eftersom det annars kan vara svårt att få igång snacket. Se till att samtalet avslutas i något gott, det är viktigt att eleverna har en positiv känsla när de lämnar rummet!
PBL, det problembaserade lärandet.
PBL är en arbetsprocess där arbetsgången är betydligt viktigare än slutresultatetMetoden går ut på att grupperna själva formulerar en frågeställning som de sedan försöker besvara, allt med utgångspunkt i en illustration i form av en artikel. Eftersom det är de själva som formulerar frågorna och lägger upp arbetet är de ofta mer angelägna om att lyckas med sitt uppdrag.
PBL passar utmärkt som metod för samlevnadsfrågor, eftersom eleverna under arbetets gång kommer att diskutera allt möjligt inom ramen för detta. Allt kommer dessutom att vara tankar och frågor som de själva har! Som lärare har man goda möjligheter att fånga viktiga samtalsämnen när de dyker upp och dessutom ges god inblick i ungdomarnas tankebanor.
Varje gruppmöte avslutas med en utvärdering, vilket lär eleverna att ta såväl individuellt som kollektivt ansvar för arbetet. En fördel med PBL är att grupperna kan fördelas på olika sätt. Nivågruppering brukar dock fungera bra och eleverna kan tycka det är skönt att få arbeta i sin egen takt.
I PBL-arbetet är det viktigt deltagarna har sina givna roller och att man noggrant följer arbetsordningen. Om en grupp jobbat aktivt för att besvara sin frågeställning, men under den givna tiden inte hunnit färdigställa en redovisning, är deras arbete ändå godkänt. Istället redogör de för hur de tänkt och gått till väga, samt vilka problem de stött på.
Rollerna i PBL:
Handledaren (= läraren)
Engagerande, men inte styrande
Iakttar och bedömer inlärningskvaliteten
Observerar gruppdynamiken
Stöder gruppen vid behov
Hjälper gruppen om den tappar tråden
Hjälper med material och kontakter
Ordförande
Leder gruppen, men är samtidigt gruppmedlem
Lyssnar aktivt och frågar om något är oklart
Håller koll på tiden och stegen i arbetet
Fördelar ordet
Sammanfattar
Sekreterare 1
Skriver ner gruppens idéer på papper– utan att sortera bort något!
Deltar som gruppmedlem
Sekreterare 2
Skriver på tavlan så att alla har översikt
Deltar som gruppmedlem
Gruppmedlemmar
Jobbar aktivt och kreativt
Lyssnar och reflekterar
Granskar kritiskt
Samarbetar
Samtliga
Frågar om något är oklart
Stödjer gruppen
Jobbar för ett positivt arbetsklimat
Arbetsgången i PBL, de olika stegen:
1.Identifiering. Det är viktigt att alla har förstått och är överens om vad illustrationen handlar om. Finns några oklarheter? Identifieringen ska vara så konkret som möjligt tex ”det är två tjejer som vill vara kära”.
2.Tolkning. Brainstorma och skriv upp alla associationer, tankar, problem, känslor som dyker upp när man granskat illustrationen, tex ”rädd för att inte bli omtyckt” och ”ensamhet”. Låt ordet gå laget runt så att alla får tala. Kommer man inte på något säger man ”pass”. Här är det viktigt att en av sekreterarna skriver på tavlan eller på ett block så att hela gruppen ser.
3.Frågor. Försök att komma på så många frågor som möjligt i anslutning till brainstormingen. Skriv ner alla förslag, utan att censurera!
4.Egna svar. Vad kan det finns för svar på frågorna? Vilka kunskaper och erfarenheter finns redan i gruppen? Skriv ner allt, oavsett vem som säger vad och om det är relevant.
5.Avgränsning. Vilken eller vilka av frågeställningarna vill gruppen arbeta med? Det är viktigt att deltagarna är överens. Tänk på att frågeställningen bör anpassas till tiden som avsetts till arbetet. Vad behöver gruppen lära sig för att kunna besvara frågeställningen?
6.Sökande efter svar. Var finns svaren? Sökandet kan ske individuellt eller i grupp.
7.Analys. Hur har sökandet gått? Vilka svar har funnits? Har man stött på problem? Hur ska problemen lösas? Behöver gruppen gå tillbaka i arbetsordningen för att formulera om frågeställningen? Behöver deltagarna gå ut igen för att söka svar? När gruppen är nöjd med den information som samlats in är det dags att välja redovisningsform. Hur ska arbetet sammanställas och presenteras?
8.Redovisning! Tänk på att det är arbetets gång som är det viktigaste och inte själva presentationen. Det är betygsmässigt bättre att jobba aktivt och seriöst med en bra frågeställning utan att komma fram till ett svar, än att redovisa ett svar på en alltför lätt fråga. Vid redovisningstillfället lämnar varje grupp in sina anteckningar och sina utvärderingar för bedömning.
Tänk på att…
… basgruppsmöten bör hållas vid punkt 1-5 och 7. Detta innebär att hela gruppen är samlad och fungerar enligt sina tilldelade roller. Handledaren bör finnas till hands under mötena, både som åhörare och som stöd. Se till att lokaler finns till dessa möten, tänk på att alla grupper jobbar i olika takt och därför kan komma att behöva lokaler vid olika tillfällen!
… utvärdera arbetet kontinuerligt! En utvärdering görs efter varje basgruppsmöte för att redogöra för deltagarnas insatser och hur de upplever arbetet. Det är viktigt att gruppen gemensamt skriver några rader om hur de fungerar ihop och om hur arbetet går. Sedan kan deltagarna, individuellt eller i grupp, skriva lite om sin egen insats - huruvida de varit aktiva eller ej. Utvärderingen är ett bra sätt för deltagarna att förstå värdet av att alla samarbetar för att gruppen ska fungera.
Jack Peñate - Matinée