Markus Krunegård - Markusevangeliet
Det här är Markus Krunegårds tillflykt till ensamheten. Markus, som du kanske känner igen från band som Laakso och Hets, har denna gång lämnat tryggheten av ett band och flugit solo.
Albumet, som Markus efter många om och men vågat släppa, är kanske inte vid första genomlyssningen något som man skulle välja att kalla spektakulärt. Låtarna är finstämda och vackra och hela albumet genomsyras av ett synthigt sound. Visst är det fint, men inte direkt något som fastnar.
Det är just detta som Markus Krunegård har strävat efter – ett album utan farliga ljud, klistriga refränger och alltför smittsamma slingor. All fokus har istället lagts på rösten och orden, berättandet av historien. Förmodligen är också därför det står ”om du bara ska lyssna en gång behöver du inte lyssna alls” på det personliga brev som medföljer skivan. Utan just klistriga refränger och smittsamma slingor tar det mer än en genomlyssning att ta till sig skivan i dess helhet.
Det är med Markusevangeliet som Markus Krunegård äntligen vågar ta steget fullt ut och på sitt modersmål sjunga fram historier laddade med bakfylleångest, skam och ånger. Slutresultatet blir ärligt, brutalt och alldeles fenomenalt, precis som livet själv.
Lyssna på Markus poppärlor här!
Min typ brorsa