Sveriges bästa ungdomstidning!

Intervju: Min bästa kompis blev mobbad

Jag och Aleksandra har varit bästa kompisar i tre år, men vi har känt varandra i hela våra liv. Jag har alltid vetat att hon har haft det svårt i skolan och jag har ofta tänkt att jag skulle vilja vara där och hjälpa henne.
Aleksandra har låtit mig intervjua henne om vad som hände när hon blev mobbad. Jag heter Natalie Kindvall och är 15 år. Aleksandra är 11.

Kan du berätta när allting började?

- I sexårs kände jag inte mina klasskompisar så bra. Jag hade en kompis i klassen, hon var min bästis, eller jag trodde det i alla fall. Vi var med varandra på rasten och då var det några killar i min klass som jagade mig. Men jag sprang ifrån dom. Sedan kom min ”kompis” och sa att dom var borta. Men hon lurade mig. Så dom fick tag på mig och tryckte ner mig mot marken. Dom höll fast mig och sa elaka saker.

Hur var det att gå i skolan varje dag när du visste att dom kunde komma fram och reta dig?

- Vissa dagar kände jag att jag inte ville gå till skolan men… jag var tvungen. Varje dag hoppades jag att det skulle hända någonting bra. Men jag hade ändå i tankarna att det skulle hända något dåligt. Det var som om jag hade en klump i magen varje gång jag gick till skolan.

Varför tror du att dom gav sig på dig?

- Jag har ingen aning. Jag tror inte det har med mitt utseende att göra, det kändes i alla fall inte så. Jag tror inte att det handlar om mig, utan att dom är såna som personer.

Jag tycker att du ibland är nästan lite för snäll, så dom tyckte kanske det var lätt att gå på dig och utnyttja dig. Vad tänker du om det?

- Jag tror det kan vara så men… när jag gick i fyran så försökte jag visa att jag var lite tuffare men det hjälpte inte.

Berätta om mobbarna

- Det var en tjej som jag verkligen inte tyckte om. Hon är skoningslös.

Var hon nästan som ledaren för mobbarna?

- Ja, det kan man säga. Jag tror att hon håller på för att hennes föräldrar är skilda och bråkar väldigt mycket när hon hör på. När hennes pappa inte är där så säger hennes mamma dumma saker om honom och tvärtom. Hon kanske inte har fått så bra uppfostran hemma.

Berätta om mobbningen. Vad har varit värst?

- En gång så var jag med den där tjejen. Vi gungade. Det hade regnat så det var en stor lerpöl under gungan och då knuffade hon av mig från gungan så jag landade i lerpölen. Jag vet inte om det var värre än den gången när jag blev nertryckt mot marken men det var hemskt. Varje gång dom gör någonting så känns det alltid som om det är värst.

Fanns det några vuxna du kunde gå till och prata med?

- Ja det fanns det, men det hjälpte inte så mycket. Dom bara sa att mobbarna skulle sluta med dom där fasonerna. Fast dom slutade ju inte.  Sen gjorde dom inte så mycket mer. Det kändes nästan som att dom vuxna i skolan struntade i att hjälpa till.

Vem eller vilka brukar du prata med om det här och vem var det lättast att prata med?

- Mamma, pappa och så dig. Det beror nog på vad det var som hade hänt, ibland är det lättast med dig och ibland med min mamma eller pappa.

Har du haft någon som har hjälp dig i skolan, en kompis?

- Ja, hon som lurade mig i sexårs blev lite bättre senare. Hon har stöttat mig genom åren. Hur jag klär mig och så. Vi ger varandra olika tips vad vi kan ha på oss. Vi har ungefär samma kroppsformer. Men jag kan ändå inte riktigt lita på henne.

Vad gjorde hon när hon hjälpte dig?

- Hon hjälpte till när någon retade mig och så var hon en kompis jag kunde vara med på rasten.

Du har ju bytt skola för ett halvår sedan. Berätta om det.

- Tillslut fick jag byta skola för vi hittade ett hus som hela familjen tyckte om. Om vi inte hade hittat huset skulle jag bara fått byta klass och inte skola och då skulle jag nog må lika dåligt idag som jag gjorde då.
- I början var det läskigt att byta skola, men alla var så snälla när jag kom dit. Jag fick många nya vänner på en gång. Nu vill jag gå till skolan för att få träffa alla mina kompisar.

Jag var ju på din födelsedagsfest förra året, då bjöd du många av tjejerna som varit taskiga mot dig. Dom smällde ju dina ballonger som du kämpat med och så. Varför bjöd du dom?

-  Jag var tvungen för att vissa av dom hade bjudit mig tidigare. Dessutom var det dom enda i min ålder jag kunde bjuda. Annars kunde jag ju bara vara med dig och min lillasysters kompisar.

Påverkar det som hänt dig fortfarande och har du börjat få bättre självförtroende?

- Ja, jag har fått mycket bättre självförtroende. Nu känner jag nästan att jag vill gå tillbaka till den gamla skolan och visa att jag har tuffat till mig. Att jag inte accepterar att dom håller på så där.

Har du berättat för dina nya kompisar om det som hände på dina förra skola?

- Jag har bara sagt det till vissa. Det är ungefär fyra stycken som vet om det. Dom frågade inte utan jag valde att säga det själv.

Har du tänkt på att du har lyckats ta dig ur allt det här?

- Ja, det har jag tänkt väldigt mycket på. Jag har verkligen haft tur att jag mår mycket bättre nu.

Aleksandras tips till dig som blir mobbad:

1. Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig.
2. Om du har en kompis, prata med honom/henne så den personen kanske kan hjälpa dig och försvara dig.
3. Säg till föräldrarna, så dom kanske kan ringa till skolan.
4. Ta kontakt med rektorn.
5. Om inget hjälper så kanske man måste byta skola och få en ny chans. Då kanske man får hur många vänner som helst.

Text: Natalie Kindvall 15 år

Skicka in DIN text! Vi vill ha artiklar, krönikor, debattartiklar, insändare och alla möjliga sorters texter. Skicka din text till redaktion@glod.se

  • Publicerad 2008-03-12
  • Text: Natalie Kindvall

Bli en glödande medlem

Du behöver ditt medlemskap för att kunna göra inlägg i Debattforumet. Registrera dig nu!