Klassiker: Harold and Maud
Harold and Maude kan mycket väl vara min absoluta favoritfilm genom tiderna. Berättelsen är unik, dialogen är extraordinär och skådespelarna är underbara.
Harold är inte riktigt som hans mamma skulle vilja. Hans största hobby är nämligen att iscensätta självmord inför henne.
Harolds andra stora hobby är att gå på begravningar. På en begravning träffar han Maude, en äldre dam som också gillar att gå på begravningar, och en speciell vänskap växer mellan dem.
Jag kan inte låta bli att fascineras av Harold. Jag kan inte komma fram till huruvida han är deprimerad eller helt enkelt har en morbid personlighet som jag är för ytlig för att förstå. Inte en enda gång under filmen kan jag bestämma mig för hur gammal Harold är. Det är ganska frustrerande ibland, men det bidrar på något sätt ändå till filmens egendomlighet
All musik i filmen är gjord av Cat Stevens. När jag upptäckte det blev jag ännu mer förälskad i den. En sak som är både dåligt och härligt är att hela filmen andas sent sextiotal eller tidigt sjuttiotal.
Även om man inte gillar lite äldre filmer, så fungerar Harold and Maud utmärkt. Den innehåller svart humor när den är som bäst. Se den!
Don’t Be a Stranger - Frutti di Mare