Hur ska jag få stopp på allt?

Hej! Jag är en kille som går första året på gymnasiet. Jag har haft en ganska bra uppväxt fram till 8:an. Då skedde en stor förändring i mitt liv. Mamma träffade en ny kille. Jag hade inga problem med det i början. Men nu är det så att jag hatar honom. I början pratade jag inte med honom. Men då blev mamma arg och skrek "Vill du att jag ska leva själv resten av livet eller". Det tog ganska hårt och jag började spela med. Men den största anledningen till att jag inte gillar honom är att han är alkoholist. Mamma hade ganska många vänner innan men dom har alla försvunnit. I början av nian flyttade han in här hemma. Det var inte så kul att se honom sitta och dricka varje dag. När jag började gymnasiet var jag nästan bara hemma på helgen. Men nu var det inte bara han som drack. Varenda gång jag var hemma satt mamma och drack. Jag tänkte hela tiden att det är bara i dag. Men det har bara blivit värre. Nu sitter det alltid några alkoholister hemma i köket. Det är jobbigt att dom alltid ska vara här. Jag hade en ganska bra relation till min mamma förut men nu vill jag bara lämna allt, flytta utomlands och aldrig mer höra av mig. Hon har också gjort sig ovän med min morbror och min moster. Dom är som mina syskon eftersom jag själv inte har några. Det är skitjobbigt. Mormor bara gråter. Nu på påsklovet sa jag hur jag kände. Eller hon såg att jag grät en morgon. Jag förklarade. Hon säger att allt går åt helvete just nu och att förhållandet med killen inte är så bra. Igår sa mamma att hon ska ha barn med honom. Jag vet att hon ser det som en chans att rädda förhållandet. Hon frågade vad jag tyckte för hon såg att jag blev ledsen. Jag svarade "stackars barn". Jag vill inte att mitt syskon ska behöva se vad jag har sett i 1,5 år. Plus att det ger mig ett ansvar att stanna kvar i Sverige tills jag vet att han har klarat sig. Om dom fortsätter dricka tänker jag göra allt som står i min makt för att dom inte ska få behålla barnet. Om jag fick välja skulle det inte födas. Men jag och mamma har varit osams ett bra tag nu och hon lyssnar inte på vad jag säger. Jag vet inte vad som krävs för att det inte ska hända. Ska jag behöva hota med att ta mitt eget liv för att det inte ska födas? Så min fråga är: Vad ska jag göra för att få ett stopp på allt? Om denna unge inte föds kan jag släppa allt om några år. Men det ser inte ut att bli så.

Snälla hjälp mig. Mvh/Micke