Vi klagar oss igenom livet
Varje dag möter man någon som klagar, antingen över småsaker, eller över stora världsproblem. För det mesta har personen ingen aning om att han eller hon förstör stämningen för andra. Kanske är han eller hon omedveten om att vi ständigt klagar och gnäller? Och man kan fantisera över hur det vore om vi istället talade om allt som var bra i livet!
Här börjar vi med att granska olika klagosånger och försöker oss därefter på konstruktiva lösningar på eländet...
Detta klagar vi över
Läs krönikan ”Vi klagar oss igenom livet” på sidan 24
Dela ut papper till eleverna och låt dem rita upp följande lista:
| BARN | TONÅRINGAR | VUXNA | ÄLDRE | ||||
Låt eleverna fylla på listorna med vad man klagar över i olika åldrar i livet. Använd uppslag ur krönikan, men fyll också på med egna förslag. Till exempel kan listorna se ut såhär:
| BARN | TONÅRINGAR | VUXNA | ÄLDRE | ||||
| för lite godis | åldersgränser | för höga skatter | dagens ungdom | ||||
| sovtider | vuxna | f d partners | priser | ||||
| TV | politiker | vädret |
Om eleverna har svårt att komma på vad kan det bli deras hemuppgift att fråga bland släkt och vänner vad folk i deras åldersgrupp brukar klaga över?
När listorna är fyllda ska varje grupp välja ut en åldersgrupp att arbeta vidare med. Nu gäller det att hitta lösningar på klagandet. Exempelvis såhär:
| BARN | TONÅRINGAR | VUXNA | ÄLDRE | ||||
| för lite godis | -förhandla om veckopeng -välj billigare godis | åldersgränser | - starta egen klubb eller förening | för höga skatter | - flytta till Schweiz - var aktiv i politiken | dagens ungdom | - umgås mer med unga - var mer med jämnåriga |
| sovtider | vuxna | f d partners | priser | ||||
| TV | politiker | vädret |
Gå igenom listorna i helkass och diskutera tillsammans:
- Varför klagar man?
- Vill man egentligen ha en lösning på sitt klagande?
- Fyller klagandet en social funktion dvs. kan man få kontakt med andra genom att klaga ihop?
- Klagar man mer eller mindre i olika åldersgrupper?
- Klagas det mycket i er klass?
- Vem klagar mest, lärarna eller eleverna?
Välj bort negativiteten
Sitt i en cirkel så att alla ser varandra.
Nu ska eleverna, två och två, spela ett par kompisar som just träffats. Den ena kommer med olika förslag på vad de kan hitta på att göra. Kompisen svarar positivt, glatt och entusiastiskt till alla förslag. Byt efter en stund. Till exempel kan det låta såhär:
- Hej, vad kul att se dig!
- Men hej – detsamma!
- Ska du följa med på en fika?
- Ja, gärna! Vad kul!
- Och så kanske vi kan gå på bio sen?
- Ja! Det var en bra idé!
Efteråt gör ni en snabb ”runda” i cirkeln, så att alla får en chans att (med ett enda ord) säga hur det kändes att föreslå något när det blev så positivt bemött. Man får såklart passa om man inte kan komma på något, eller helt enkelt inte vill säga nåt (”roligt”, ”glad”, ”pass”… ).
Fortsätt sedan med samma övning, men den här gången ska kompisen svara negativt på allt som föreslås. Till exempel såhär:
- Hej, vad kul att se dig
- Hej.
- Har du lust att ta en fika?
- Nä, gud vad tråkigt! Sitta där och sitta.
- Men, vi kanske kan gå på bio istället?
- Usch, jag har ingen lust. Det går bara dåliga filmer ändå.
Byt roller efter ett tag och när alla har provat på att vara den negativa personen gör ni en ”runda” igen för att sammanfatta era tankar och känslor för övningen.
Diskutera kort gemensamt: vad händer i kroppen när man alltid får negativa förslag? Hur känns det? Hur mycket ska man anstränga sig för att få relationen att fungera? När kan man säga att ”nä, nu räcker det?”. Kan man säga så alls?
Gör övningen igen, med samma negativa svar men den negativa personen ska vara ännu värre och börjar klaga ohämmat om något. Välj gärna något av det som finns med på listan från förra övningen. Det är nu den positiva kompisen måste försöka bryta negativiteten och klagosången. Men hur? Låt eleverna komma med förslag som de själva spelar upp inför er andra. Gör en ”runda” och diskutera sedan kort vilket eller vilka av förslagen ni tyckte var bäst.
Min typ brorsa