Barnkonventionen
Läs: Vår förbannade rätt
Övrigt material: Olika dagstidningar till eleverna.
I ett tryggt och demokratiskt land som Sverige lever flera barn som, av olika orsaker, känner sig maktlösa. I förlängningen kan detta vara ett hot, inte bara mot just de barn som är utsatta, utan även för vår demokrati: för varför ska man till exempel rösta när man inte ens kan bestämma över sin egen kropp och sina egna tankar?
Denna övning syftar till att medvetandegöra eleverna om sina rättigheter, samt att inge tilltro till att de faktiskt kan ta makt över en situation själva. Barn har makt. Barn kan påverka och förändra.
Steg 1.
- Inled med att gå igenom Barnkonventionen. Vilka rättigheter har barn? (länk till BO eller annan organisation)
- Hur ser det ut för oss i klassen? Kan vi med klarhet säga att vi får ta del av våra rättigheter?
- Diskutera sedan i helklass kring dessa punkter:
- Varför måste barnkonventionen skrivas under?
- Varför är barns rättigheter en så dåligt prioriterad fråga i många fall?
- Har barn skyldigheter? Varför? Varför inte?
- Vad ska man göra om man märker att någon inte har det bra, enligt denna konvention?
- Vad är civilkurage?
- Hur ser det ut i världen, tror ni? Har barn mer eller mindre rätt internationellt?
- Läs artikeln ”Vår förbannade rätt”. Betona att lidandet i världen inte på något sätt förminskar lidandet här hemma, alla har samma rättigheter, små som stora.
- Dela in eleverna i grupper och dela ut olika dagstidningar till dem. Dela samtidigt ut blädderblocksblad.
- Dela in blädderblocksbladen i tre kolumner: lokalt, nationellt och internationellt.
- De ska nu gå igenom tidningarna och hitta sådant som berör barn, dessa artiklar sätter de in i respektive kolumn.
- När ni är klara ska grupperna gå igenom barnkonventionen för att hitta rätt rubricering (rättighet) till de olika tidningsartiklarna. Vilka rättigheter handlar det om?
- Sortera ut de tidningsartiklar som handlar om brott mot barnkonventionen.
- Se närmare på dem: är någon rättighet i barnkonventionen överrepresenterad? Vilken i så fall? Vad tror ni att det beror på? Är det flest brott lokalt, nationellt eller internationellt? Är det någon skillnad på brotten i världen?
- Nu ska ni hitta olika sätt att lösa problemen i några utvalda tidningsartiklar. Välj ut en artikel av de som eleverna har presenterat och använd den som exempel vid en genomgång: vilket är problemet? Hur kan man göra för att lösa det? Finns någon lösning? Vad måste man göra akut, det vill säga direkt när denna situation uppstår? Kan man göra något i förväg, för att förebygga att sådant händer alls?
- Efter genomgången väljer varje grupp ut en av sina tidningsartiklar. De ska välja bland de som är listade som lokala brott mot barnkonventionen. Deras uppgift är nu att hitta så många lösningar som möjligt på problemet! Alla förslag och idéer ska skrivas ner, utan diskussion.
- Grupperna redovisar sedan för varandra. Vilken tidningsartikel har de valt? Vilken rättighet handlar den om? Hur skulle man kunna lösa problemet?
Fördjupning. Vår förbannade rätt!
Material: Tidningsartiklarna och lösningarna från Steg 1.
I denna fördjupning jobbar grupperna vidare med tidningsartiklarna om barns rättigheter. Rösta fram den artikel ni ska jobba vidare med! Alla i klassen är nu delar av ett projektteam som har i uppgift att förbättra den utvalda situationen. Du som handleder är projektledare!
- Ett projekt har alltid en projektbeskrivning där mål och aktiviteter är tydliga. Detta är a och o i projektet, eftersom man måste veta vad man ska göra – och varför. Gör tillsammans en målformulering. Se till att den är rimlig, men inte för enkel:
- Sätt upp en vision. Visioner är drömmar eller ledstjärnor man strävar efter, men inte kan uppnå. Till exempel kan vi ha som vision att politiker inser att något är fel. Insikten kan vi sträva efter, men aldrig bevisa.
- Sätt upp ett mål för ert kommande arbete. Mål är konkreta, mätbara och realistiska. Exempelvis kan ert mål vara att skapa en offentlig debatt kring en fråga. Detta är fullt möjligt, men kräver en rad aktiviteter för att bli verklighet.
- Välj ut de aktiviteter som ni tror har bäst effekt för att ni ska nå ert mål. Gå igenom era egna förslag på lösningar och se om något är användbart. Kom annars med nya idéer. För att skapa en offentlig debatt kan man till exempel skriva insändare, gå till tidningar och annan media för att väcka ett intresse, man kan göra upprop och samla in namn… allt i en viss ordning för att få bästa möjliga effekt.
- Ett projekt måste utvärderas för att man ska kunna se om det varit bra: nu ska ni hitta bra sätt att mäta effekterna av era aktiviteter! Lägg till detta i er projektbeskrivning.
- Förklara vad en tidsplan är: ”Ett projekt är tidsbegränsat och måste därför ha en tidsplan, det vill säga en sorts schema där alla aktiviteter är insatta i en viss ordning för att målet ska uppnås i tid.”
- Gör en tidsplan: bestäm ett datum för när ert mål (helst) ska vara uppnått. Sätt sedan in era olika aktiviteter inom denna tidsram. Sätt också in vem som ska genomföra vad – en tidsplan ska vara så detaljerad som möjligt för att vara riktigt användbar. Se till att ni bokar in särskilda handledningstillfällen med varje projektteam för att du som handledare ska vara säker på att de är på rätt väg. Efter slutdatumet skriver ni in ytterligare två aktiviteter: utvärdering och redovisning.
- Nu bör ert projekt vara färdigt att startas! Sätt igång med att förändra världen! Du som är projektledare ska vara den som samordnar hela arbetet, men det ska inte vara du som är själva genomföraren! Det är eleverna som ska känna att de kan påverka i denna viktiga fråga! Projektledaren ska finnas till hands om någon vill ha hjälp, men ska även gå runt och hålla sig uppdaterad om arbetena i projektteamen - inte alla vill be om hjälp, fast de kanske behöver det!
- Efter projekttiden gör ni en utvärdering av ert arbete.
- Redovisa för varandra, dels om projekttiden och dels om effekterna av ert arbete!
Alternativ fördjupning, högre nivå
I denna fördjupning jobbar grupperna vidare med sina utvalda tidningsartiklar. Grupperna kalls från och med nu för projektteam, och de ska göra vad de kan för att förbättra situationen för barnet/barnen i sin tidningsartikel.
- Nu när eleverna ingår i projektteam måste arbetet fungera som i riktiga projekt. Ett projekt har alltid en projektbeskrivning där mål och aktiviteter är tydliga. Detta är a och o i projektet, eftersom man måste veta vad man ska göra – och varför. Gå igenom vad en målformulering innebär:
- Sätt upp en vision. Visioner är drömmar eller ledstjärnor man strävar efter, men inte kan uppnå. Till exempel kan vi ha som vision att politiker inser att något är fel. Insikten kan vi sträva efter, men aldrig bevisa.
- Sätt upp ett mål för ert kommande arbete. Mål är konkreta, mätbara och realistiska. Exempelvis kan ert mål vara att skapa en offentlig debatt kring en fråga. Detta är fullt möjligt, men kräver en rad aktiviteter för att bli verklighet.
- Välj ut de aktiviteter som ni tror har bäst effekt för att ni ska nå ert mål. Gå igenom era egna förslag på lösningar och se om något är användbart. Kom annars med nya idéer. För att skapa en offentlig debatt kan man till exempel skriva insändare, gå till tidningar och annan media för att väcka ett intresse, man kan göra upprop och samla in namn… allt i en viss ordning för att få bästa möjliga effekt.
- Varje projektteam gör nu sin egen projektbeskrivning. Se till att den är rimlig, men inte för enkel. Visioner, mål och aktiviteter ska vara med.
- Ett projekt måste utvärderas för att man ska kunna se om det varit bra: nu ska eleverna hitta bra sätt att mäta effekterna av sina aktiviteter! Lägg till detta i er projektbeskrivning.
- Förklara vad en tidsplan är: ”Ett projekt är tidsbegränsat och måste därför ha en tidsplan, det vill säga en sorts schema där alla aktiviteter är insatta i en viss ordning för att målet ska uppnås i tid.”
- Gör en tidsplan i projektbeskrivningen. Bestäm ett datum för när ert mål (helst) ska vara uppnått. Sätt sedan in era olika aktiviteter inom denna tidsram. Sätt också in vem som ska genomföra vad – en tidsplan ska vara så detaljerad som möjligt för att vara riktigt användbar. Se till att ni bokar in särskilda handledningstillfällen med varje projektteam för att du som handledare ska vara säker på att de är på rätt väg. Efter slutdatumet skriver ni in ytterligare två aktiviteter: utvärdering och redovisning.
- Nu bör era projekt vara färdiga att startas! Sätt igång med att förändra världen! Du som är handledare ska finnas till hands om någon vill ha hjälp, men du ska även gå runt och hålla dig uppdaterad om arbetena i projektteamen - inte alla vill be om hjälp, fast de kanske behöver dig!
- Efter projekttiden gör ni en utvärdering av ert arbete.
- Redovisa för varandra, dels om projekttiden och dels om effekterna av ert arbete!
Kung Steves självlysande hip hop bibel