Skilda världar i Beirut
Missa inte filmen Libanon – nu! Den handlar om Fadi och Suhaila som bor i var sin del av Libanons huvudstad Beirut. De lever helt olika liv, men träffades när Amie från Sverige kom till Beirut tillsammans med ett filmteam. GLÖDs Maria Kuhlan har intervjuat ungdomarna om vad som hände under inspelningen.
Amie var 20 år och bodde i Botkyrka. Hon hade aldrig sett det som något problem att hon var född med en kristen mamma och en muslimsk pappa. Hon fick se en annan sida av religionen när hon åkte till Libanon. Fadi 20 år, en kristen libanesisk kille, bor i det ”fina” området i Beirut. 16- åriga Suhaila, en muslimsk tjej, bor i det palestinska lägret utanför Beirut.
Efter 15 års inbördeskrig mellan kristna och muslimer har Libanon börjat byggas upp igen. Men kriget är ett känsligt ämne att tala om. Det är fortfarande spänt mellan kristna och muslimer.
Under tre veckors tid umgicks Amie, Suhaila och Fadi. De åkte runt med filmteamet i Beirut, upptäckte nya platser tillsammans och tog del av varandras vardagsliv.
Amie förde samman Suhaila och Fadi som bor i skilda delar av Libanons huvudstad Beirut.
NERVÖST ATT BESÖKA LÄGRET
Fadi, som bor i det kristna området Chudin, hade aldrig ens tänkt tanken att besöka det inmurade palestinska lägret Bourje el barajev som ligger i utkanten av Beirut. Men han hade hört många skrämmande rykten. Det sades att våldsamma bråk bröt ut vid lägret. Bråk mellan kristna och muslimer, men också mellan enbart muslimer.
– Många menar att det är bättre att inte gå dit, för man vet aldrig vad som kan hända, berättar han.
Fadi medger att han först var orolig när han körde in i lägret med sin bil och sitt stora kors runt halsen, eftersom majoriteten som bor där är muslimer. Men oron släppte när han väl hade besökt Suhaila och hennes familj. Han, Amie och tv-teamet blev varmt mottagna.
– Det var min bästa upplevelse. Att jag fick lära känna en ny trakt i mitt eget land där jag bor, säger Fadi.
MYCKET GEMENSAMT
Fadi berättar vad han tänkte om Suhaila innan de träffades.
– Jag trodde att hon skulle vara rädd för mig, och att man inte skulle kunna prata med henne. Hon skulle inte förstå något.
– Men, säger Fadi och ler, det såg ut som om hon förstod mer än jag. Hon var jättesocial och trevlig. En vacker och underbar flicka.
Suhailas första intryck av Fadi var att hon nog inte kunde bli vän med honom.
– Kanske var det för att han är kille. Jag har inte haft så många killkompisar tidigare. Men också för att han är kristen. Jag trodde att han skulle vara en av dom där rika killarna som skryter hela tiden, säger Suhaila.
– Men så fort vi började prata med varandra förändrades allting, fortsätter hon. Han var så himla trevlig.
SUHAILA FICK INTE GÅ UT SJÄLV
Suhaila kunde bara hänga med filmteamet på dagarna. Hon var tvungen att vara hemma klockan sex på kvällen. Och hon fick inte vara ute ensam utan sällskap av en manlig släkting. Det var hennes pappas regler. Oftast var det hennes lillebror Hassan som fick vara hennes manliga förkläde. Amie och Fadi var däremot ute på kvällarna i Beirut, de festade och hade kul. Men de såg till att filma allt med en handkamera, så att Suhaila skulle kunna se allt på video dagen efter.
– När jag lärde känna Suhaila blev jag förvånad över att hon hade så mycket livsgnista fast hennes pappa alltid satte regler och hindrade henne från att göra det hon ville göra, säger Amie. Att man kan ha en sån styrka att vilja fortsätta hela tiden. Det är grymt, tillägger hon.
– Jag hoppas att folk som ser filmen ska tycka om den, men att de inte ska missförstå min pappa, säger Suhaila. Han kan vara sträng, men det är bara på grund av omtanke.
Fadi, Suhaila och Amie blev verkligen bra kompisar tack vare filmandet i Beirut. Det skulle nog aldrig ha hänt annars. Fadi skulle aldrig ha besökt det palestinska lägret, Amie skulle vara kvar i Sverige och Suhaila skulle inte ha sett så mycket av staden utanför lägret.
LIBANON – NU i regi av Gustav Forsberg sänds på SVT i februari 2005.