Favoritställen
Det är som om någon gömt en magnet där. När som helst och flera gånger i veckan poppar tanken upp: jag sticker dit en stund. Till stallet, biblioteket, fritidsgården, världens skönaste café eller bara två bänkar bakom skolan. Ställena där du träffar polarna, gör något kul, bara hänger.
Malmö Civila Ryttarförening Jägersro, Malmö
ATT RIDA BLIR gärna så mycket mer än bara själva ridlektionerna. Malin Olsson, 14 år, Sofia Jernhed, 15 år, Pernilla Folkstrand, 13 år och Emma Gustafsson, 14 år lägger ner en massa tid och arbete i stallet varje vecka. De mockar spiltor, släpper ut hästar i hagen, smörjer träns och sadel, ryktar och sköter hästarna.
– Alltså, så fort vi har gjort allt som vi ska göra så flamsar vi jättemycket… Men bara här i klubbhuset eller borta i caféet. Inne i stallet tar vi alltid det lugnt, säger Pernilla.
– Jag går i gymnasiet nära här. Så jag kommer ofta hit, även dagar när jag inte rider, berättar Sofie. Tjejerna lärde känna varandra i stallet, men nu träffas de på resten av fritiden också.
– Alla känner alla här. Det är helt skönt och avslappnat! På loven hänger jag här varje dag, intygar Emma. På somrarna när det är tomt och tråkigt här och alla hästarna går på sommarbete, då åker vi på ridläger!
Vad är det som är så speciellt med hästar?
– Alla hästar är olika, som människor. De har egna personligheter, och så hittar du din favorit som du bäst kommer överens med, förklarar Malin. Det går jättefort, ibland klickar det mellan dig och hästen redan första dagen!
– Det är så häftigt när man lär känna hästen, säger Sofie. Den märker när man kommer in i stallgången. Man känner varandra!
– Det är helt annorlunda. Hästar är ju … De är levande varelser! De är inte sparkade bollar, konstaterar Pernilla övertygat.
Kirsebergs fritidsgård, Malmö
PÅ FRITIDSGÅRDEN FINNS det soffor och TV som hemma i vardagsrummet. Lite som att komma hem är det – att glida in i värmen, lyssna på en schyst låt i stereon och krossa polarna i Tony Hawk. Som hemma, fast utan föräldrar.
– Jag är säkert mer här med kompisarna än hemma, säger Fiora Shabani, 13 år. Men i kväll ska jag vara hemma klockan tolv. De där hemma kanske saknar mig!
Hur ofta är ni här?
– Vi är här kanske varje dag, berättar Raafet Abdullah, 13 år. På vardagarna är det mer folk här. Alla andra är ute och festar nu, för det är fredag. De är nånstans och dricker och blir skitfulla.
Den som är full eller har tagit droger får inte komma in på fritan. För dem som inte dricker är det skönt att ha nånstans att vara när de andra festar.
Vad gillar du mest med fritidsgården?
– TV-spel, biljard, pingis – den ordningen. Nä, förresten! Polarna kommer före! Så klart, de är det bästa här, säger Munir Aljanabi, 14 år.
Bryggeriet skatepark, Malmö
CAFÉET LIGGER PÅ en öppen terrass en våning ovanför resten av skatehallen. Här visas de senaste skejtfilmerna och den som vill kan köpa en läsk och lite godis, äta pannkakor eller bara pusta ut ett tag. Utsikten med vert-rampen och poolen precis under, småramper och boxar med rails i andra änden, är imponerande. Speciellt som det myllrar av skejtare och blejdare över hela stället. Luften är fylld av det dova susrasslet av hjul mot betong.
Emre Yercok, 16 år, har åkt skateboard i fyra år.
– Jag åker på Bryggeriet fyra gånger i veckan, mest på vardagarna. Många av mina polare hänger här, och här är skitbra att åka. Du är inte beroende av vädret, du kan komma när som helst. Nu på helgen är det lite jobbigt med alla småungar… De ser inte vart de är på väg.
När Emre klagar på nybörjarna, tittar Patrik, Elof, Simon och Markus lite besvärat på varandra. De hör till de där som inte har åkt så länge.
– Jag började åka för tre månader sen, för alla mina kompisar åker, säger Patrik Nordahl, 13 år.
– Vi är här på helgerna, typ en dag i veckan, och då är vi här länge, hela dagen tills de stänger, säger Markus Brunner, 14 år.
Vad gör ni här när ni inte åker?
– Vi åker nästan hela tiden. Ibland hänger vi uppe på vert-rampen och snackar, eller i caféet, säger Simon Fredriksson, 13 år.
– Ibland måste man pausa och mecka lite med brädan. Vi har med oss egna verktyg, annars går det att
låna i caféet, berättar Markus.
– Kan vi inte käka pannkakor nu? undrar Elof Lindberg, 14 år.
Phantacity cybercafé, Malmö
FEMTIO SKÄRMAR GLÖDER i den nersläckta lokalen. Det är rökfritt men luktar ändå lite tungt. Vid ingången står två soffor nedanför en filmduk på väggen. Några slökollar på kung fu-filmen. Men det är framför de uppradade vita skenen som de flesta befinner sig. Lite lagom hemmastadda. En läsk bredvid tangetbordet. Säkert småömma i handlederna efter några timmars spelande. Counter Strike, Warcraft eller Max Payne 2.
– Jag har väl inget att göra antar jag, säger Daniel Imperatore 17 år. Han och Chi Hung Lam, 17 år, har hängt där i snart tre timmar. De går på gymnasiet och brukar vara på internetcafé någon gång i veckan.
Med eller mot polarna?
– Det är ballt att utmana polarna, säger Chi Hung, men jag spelar hellre med dem.
– Och det är därför man går hit, gemenskapen, det är roligare att spela med polarna än med en massa okända hemma från datorn.
Men ni inte sitter inte ens bredvid varandra.
– Det är negativt att sitta precis bredvid för då kollar de på ens skärm.
Fusk då?
– Fusken funkar oftast bara när du spelar uppdrag ensam, inte när du spelar mot andra i nätverk. Och hur kul är det att spela mot
polarna när de är odödliga?!
Kungshögskolan, Oxie
KLOCKAN ÄR ELVA, det är fredag kväll och någon är uppe på taket av Kungshögskolan i Oxie. Men det är inte inbrottstjuvar och det är inte fyllehyss – det är tonårskurragömma! Skratten och fnisset ekar i natten.
– Vi brukar ha rätt kul utan att dricka, berättar Eric Noventa, 15 år.
– Vi har letat efter killarna skitlänge. Vi var helt rädda att de skulle hoppa fram och skrämma oss!, erkänner Anna Eksund, 15 år.
– Klockan åtta gick vi ut, sen har vi bara hängt runt, och gömt oss för tjejerna lite här och där. Det är lite kallt ikväll, säger Robbie Lindh, 16 år.
– Ja! Vi har letat i två timmar, klagar Madeleine Feinberg, 15 år, glatt.
Alla ser så skönt hurtiga ut, rosiga om kinderna och glada, med gänget.
Brukar ni göra så här?
– Nä, vi bara hänger runt. Till exempel på pizzan. Det är en liten karusell på en lekplats här borta, berättar Sofie Johansson, 15 år.
– Men pizzan är mer för yngre, invänder Fredrik Voss, 16 år.
– Vadå?! Vi var ju där tidigare ikväll…