Skräckslagen, skakis, skitskraj!
Går du omvägar när du ser en hund? Svimmar du nästan när du tittar ner från tredje våningen? Får du handsvett bara du tänker på att du ska hålla ett föredrag? Rädsla behövs för att vi ska överleva. Vem skulle fly från ett lejon om det inte verkade farligt? Men ibland blir rädslan för stor. Glöd har tagit pulsen på skräcken.
Rädsla behövs
Alla har vi blivit rädda någon gång, och det har känts som om blodet frusit till is i våra ådror. Man skulle kunna säga att skräck är en av våra allra kraftfullaste känslor. Vad som händer är att hjärnan skickar ut en varning till resten av kroppen och talar om att ”nu är det dags att kämpa” eller ”stick härifrån”. Med andra ord är det bra att vi blir rädda. Om vi skulle strunta i alla faror skulle vi ju råka illa ut. Det är meningen att det ska vara obehagligt.Nervsystemet ser sedan till att vi tappar intresset för allt annat så att all koncentration går åt till att bekämpa faran. Tänk på de gånger du suttit helt lugn och avslappnad och någon kommer fram och skriker BU! för att i nästa stund skratta åt att du hoppade högt av rädsla. Det var helt enkelt hjärnan som såg till att väcka kroppen.
Samma rädslor världen över
Vi människor är rädda för en massa olika saker. En undersökning som gjordes för några år sedan visar att de vanligaste fasorna är höjder, ormar, att tala inför grupp, att vara instängd och att skada sig. Det gäller för i stort sett alla människor över hela jorden. En annan vanlig rädsla runt om i världen är att skämma ut sig. Men i Japan är det omvänt. Där är man mer rädd för att skämma ut andra.Oro
Man kan också vara rädd för att bli lämnad ensam, att bli övergiven eller utstött. Den typen av rädsla kallas oro. Man är inte rädd för någonting som går att ta på, utan för en bild som man själv målar upp av att någonting dåligt ska hända i framtiden. Kanske är man orolig för att någon älskad ska dö, att föräldrarna ska skilja sig eller att ens bästa kompis ska flytta långt bort utan det egentligen varit några tecken på att det ska bli så. Känner man stark oro ofta och tycker att det är jobbigt kan det vara läge att prata med någon som kan hjälpa en att slippa den jobbiga oron.Fobi – mer än vanlig rädsla
En del kan bli så rädda för något att det tar över hela deras vardag. Man får ångest och kan inte fungera normalt. Då kallas det för fobi. Det sägs att ungefär 7-15 % av befolkningen utvecklar en fobi någon gång under livet. Det kan till exempel vara så att man är så rädd för fåglar att man inte vågar gå ut. Eller så är rädslan mer åt det sociala hållet, att man är rädd för att prata med andra människor eller att misslyckas och inte duga till. Sociala fobier, som det kallas, uppstår ofta i puberteten, men man ska INTE förväxla det med vanlig blyghet. De som har en sådan här
fobi upplever det mycket värre än så.
Fobier kan botas
Om man har en fobi som gör att man låter bli att göra saker bara för att man är rädd, så finns det läkare som är specialister på att bota fobier. Det finns också särskilda övningar som man kan göra för att bli av med skräcken. En sak man kan göra är att försöka låta bli att undvika sådant som är jobbigt och istället gradvis och lite åt gången försöka närma sig det som är otäckt. Är man till exempel rädd för spindlar ska man försöka att inte springa iväg då man ser en utan iaktta spindeln på håll för att se hur den beter sig. När man gjort så flera gånger och märker att den inte vill något ont kan man gå lite närmare för varje gång. Till slut har man kanske insett att det är en ganska fredlig varelse och man känner inte samma obehag längre.
Om man är rädd för att tala inför folk kan man börja med att ställa sig upp och prata inför några man känner och litar på, till exempel familjen eller någon kompis. När man märker att det går bra kan man börja prata inför större och större grupper. Det är viktigt att man går fram i den takt man själv vågar och inte stressar fram något.
Frivillig fruktan
Vissa gillar att testa sin rädslas gränser. De brukar säga att de får en kick av att besegra sin skräck. En del hoppar fallskärm eller bestiger berg. Men det finns andra lite enklare sätt. Att se en bra skräckfilm är att utsätta sig själv för ett obehag man i vanliga fall vill slippa. Man får chansen att testa sin rädsla, utan att på allvar råka illa ut. Vissa gillar det, andra avskyr det. GLÖD tipsar hur som helst om några filmer som finns att hyra och köpa både på video och DVD och somtar andan ur de flesta.
Living Dead-Triologin (1968 – 1978 – 1985)
Människor vaknar upp från de döda och vill åt köttet av de levande. George A. Romeros tre filmer ”Night of the living dead”, “Dawn of the dead” och “Day of the dead” är tre riktiga klassiker inom zombiefilmen. Bäst är ”Dawn of the dead” från 1978.
28 dagar senare (2002)
Ännu en zombiefilm, fast nyare. Huvudpersonen vaknar upp ur koma efter en olycka till den klassiska mardrömmen: Han verkar vara den sista människan som överlevt. Väldigt kuslig och bra första halva, medan resten spårar ur och förvandlats till mer dålig thriller än bra skräckis.
The Others (2001)
Nicole Kidmans rollfigur bor tillsammans med sina barn på en stor herrgård någonstans i England. En mängd mystiska saker händer då det visar sig att huset har någon form av samröre med den värld de döda befinner sig i. Klassisk spökrulle på nytt vis som är riktigt ruskig.
The Shining (1980)
Kanske den största av alla skräckfilmer. Den största tänkbara skräcken består av någon som borde älska och skydda dig: En familjemedlem. The Shining bjuder på hotfulla miljöer, scener som ur din värsta mardröm och chock på chock. Perfekt att se om man vill sova dåligt en natt.
Ring (1998)
Du ser en film, telefonen ringer, ett dygn senare dör du en fasansfull död. Det är en kort sammanfattning av det karaktärerna i den japanska filmen Ring från 1998 får utstå. När skräcken bokstavligen talat kryper ut ur TV:n vill man inget annat än bara skrika. Nyligen gick en amerikansk version på bio. Se den japanska, den är både bättre och läskigare.