Sveriges bästa ungdomstidning!

Man lär sig olika sätt att leva

För tio år sedan fick Maiia och Nataly veta att deras mamma och pappa skulle skiljas.

– Jag började gråta och bad att de inte skulle skiljas. Jag visste inte vad det betydde. Jag trodde att de liksom skulle försvinna.

Nu bor Maiia hos sin mamma och Nataly bor hos båda, en vecka i taget. Och efter skilsmässan har de fått en hel hop nya syskon.

 

Varje söndag är det dags att packa sina saker igen.

– Kläder, smink, mina kickboxningsgrejer, skolböcker…, det blir en full sportväska, berättar Nataly, 14 år.

Hon var så liten när mamma och pappa skilde sig, att hon inte minns hur det var innan. Nu är hon så van vid att bo varannan vecka att det känns självklart.

– Som tur är bor de ganska nära varandra. Då slipper det bli problem varje gång man glömmer nåt.

STORA FÖDELSEDAGSKALAS

Nataly och Maiia är helsystrar. De har samma mamma och samma pappa. Mamma och hennes nye man har fått ett barn ihop – en ny lillasyster som nu är sex år. Låtsaspappan har dessutom fem äldre barn. Två av dem bor med Nataly och Maiia.

Hos pappa, som Maiia kallar för Papi, finns två äldre halvbröder. Sammanlagt har tjejerna alltså nio syskon var om man räknar allihop.

– Det blir ganska stora kalas när någon fyller år, berättar systrarna.

De sitter tätt ihop i soffan och buffar på varandra och kurar ihop sig som ett par kattungar.

Det märks att de står varandra nära, även om de inte träffas dagligen längre.

MAIIA FLYTTADE TILL MAMMA

När Maiia var fjorton slutade hon att flytta mellan mamma och pappa. Det kan vara ett stort steg att bestämma sig för att bara bo hos den ena föräldern. Men för Maiia var det inte så jobbigt.

– Det blev så, automatiskt, berättar hon. ”Hemma” var hemma hos mamma helt enkelt. Det var mamma som bestämde att jag skulle bo hos henne. Jag hade inte så mycket att säga till om. Men det var det jag ville själv. Pappa oroar sig för mycket och det blev en massa tjafs.

– Vi tyckte allihop att det var den bästa lösningen, både mamma, pappa och jag. Jag har inte dåligt samvete gentemot pappa eller så. Han och jag kom inte överens. Vi är för lika helt enkelt.

– Båda har hett temperament! Förklarar Nataly. Maiia har värsta humöret. Hon är lik pappa på det sättet, de har kort stubin. Jag har lång.

– Nataly är mer lik mamma, mer känslig, fyller Maiia i. Men till utseendet är det precis tvärtom.

  Systrarna slänger varsin undersökande blick på varandra som om de begrundade sina olika utseenden.

– Alltså, jag älskar min pappa jättemycket, och tycker om att vara med honom, fortsätter Maiia. Men att bo ihop, det funkar inte. Pappa ska alltid fråga vart jag går, och han vet inte vad jag tycker om eller vad jag ägnar mig åt. Det är som om han tror att jag fortfarande är sex år. Mamma känner mig på ett helt annat sätt.

– Kanske kommer jag själv att vilja tillbringa mer tid med honom om några år. Så säger han ibland till mig: ”När du blir äldre kommer du vilja ta igen den här tiden”.

– I vinter ska vi fira jul med honom hos släkten i Uruguay, säger hon och lyser upp. Det ser jag verkligen fram emot!

VILLE ATT DE SKULLE BLI IHOP IGEN

De första åren önskade systrarna att mamma och pappa skulle bli tillsammans igen.

– Jag ville att vi skulle vara som andra familjer, säger Maiia.

– Om de varit tillsammans skulle vi ha pratat flytande spanska, funderar Nataly. Vi skulle nog ha varit kaxigare, som en äkta ”invandrarfamilj”, skrattar hon. Mamma och pappa har latinoblodet gemensamt. De gillar att dansa och festa och spela musik. Men å andra sidan, de tänker på så olika sätt.

Maiia håller med.

– Det skulle nog vara sämre om de var tillsammans. Mer bråk. De skulle typ tjafsa om var blomkrukan skulle stå tills den åkte i väggen. Det är fortfarande jobbigt att höra dem bråka i telefon och höra dem göra varandra ledsna.

BRÅKAR ALDRIG MED BRORSAN

Styvpappans barn, en kille på 16 år och en tjej som är 18, bor också varannan vecka.

– Vi har bott ihop med dem i tio år nu, så de känns som våra syskon, säger Nataly. Om någon frågar ”vem är det där?” säger jag att det är min bror.

– Vad som än händer i framtiden, om våra föräldrar skulle skiljas eller vad som helst, så kommer vi alltid att se oss som syskon, säger Maiia bestämt.

Maiia och brorsan känner varandra väl och har gått på samma dagis och samma klass ända tills nu när de har börjat gymnasiet.

– Vi bråkar aldrig. Jag bråkar mer med syrran och min styvsyster. Tajtast känner jag mig med min minsta lillasyster och min ena halvbror på pappas sida. Och så med Nataly förstås, säger Maiia och brottar ner syrran i soffan.

Även om det funkar bra nu så var det svårt i början att vänja sig vid att nya människor plötsligt skulle ingå i familjen.

– Jag hade jättesvårt att acceptera min nya låtsaspappa först, berättar Maiia. ”Varför ska du bestämma över mig?”, tänkte jag. Jag var ledsen och arg och tyckte att han tog min mamma ifrån mig.

– Med tiden blev det lättare. Jag slappnade av och accepterade honom mer och mer. I början kallade jag honom min kottepappa. Nu säger jag pappa till honom.

MAN LÄR SIG GE FOLK EN CHANS

– En fördel med att bo på två ställen är att om man bråkar så kan man åka till den andra för att få lugn och ro, säger Nataly.

Maiia har en annan fundering på att växa upp i två olika hem:

– Man lär sig acceptera olika sätt att leva. Det är nog det viktigaste av allt. Och att man måste vara välkomnande och ge alla en chans. Som när man får en ny styvförälder.

Maiia och Nataly tänker ändå att när de själva en gång får barn ska de försöka göra annorlunda.

– Jag vill helst hålla ihop förhållandet, säger Maiia. Det får stora konsekvenser när föräldrarna skiljer sig.

Hon tystnar en stund och söker ord.

– Det blir som ett jack i livet, säger hon långsamt, något man alltid har med sig. Även om man klarar sig bra.

– Ja, men ibland funkar det ju bara inte, säger Nataly. Jag skulle inte vilja leva olycklig bara för barnens skull. Det är inte bra för någon.

NAMN: Nataly, 14 år BOR HOS: Mamma och pappa varannan vecka SYSTER TILL: Maiia 16 år

NAMN: Maiia, 16 år BOR HOS: Mamma SYSTER TILL: Nataly 14 år

GEMENSAMT FÖR BÅDA:

HALVSYSKON: Lillasyster sex år, två äldre bröder som är Papis barn.

STYVSYSKON: Låtsaspappas fem barn sedan tidigare.

  • Publicerad 2005-11-09
  • Foto: Ulrica Zwenger, Text: Mia Faber