Hur Lisa blev dj I AM BJÖRN

För ett år sen hade jag aldrig stått i ett dj-bås. I dag har jag nyss kommit hem från  en spelning på en nyöppnad klubb i Holland. Jag tänkte berätta om hur det gick till, för även om dj:s kan framstå som ganska coola, är vi egentligen bara väldigt  nördiga. Och det är inte speciellt svårt att bli en av oss.

November 2007

Några vänner ska starta en klubb som projektarbete under deras sista år på gymnasiet. De har hittat en lokal, bestämt datum för premiären och dessutom bokat en väldigt hypad dj, vi kan kalla honom för X. Mina vänner skämtar om att jag borde dj:a innan X eftersom jag alltid tvingar dem att lyssna på mina skivor på förfesterna. En dag frågar de om jag faktiskt vill spela innan X. Jag svarar ja! Fem minuter senare kommer jag på att jag inte kan dj:a alls. Jag börjar kallsvettas, vad har jag gett mig in på? Jag börjar youtuba de få dj:s jag känner till och stirrar i flera timmar på skärmen där coola killar dansar runt bakom ljudbord och snurrar på skivor som om de aldrig gjort något annat, medan publiken skriker som under värsta rockkonserten. Total panik råder inne i mitt huvud och en tanke glider förbi: Det där vill jag göra! Jag frågar en kompis om han vill spela med mig på klubben. Det känns bättre att vara två, delad lycka om det skulle går bra och delad olycka om vi skulle förstöra stämningen totalt...

December 2007

Premiär på klubben! Premiär för mig! Jag är otroligt nervös och har bara testat att dj:a en gång hemma hos min kompis. När jag sätter i den första skivan vill jag gråta. Men efter en stund har jag kommit in i någon sorts trans och kör på i mitt nyfunna välbefinnande medan folk faktiskt dansar (!). Tills någon plötsligt knackar mig på axeln. Det är X. Han ger mig en blick, nickar hastigt och puttar sedan undan mig och sätter i sin egen skiva. Jag känner mig väldigt liten och töntig och packar ihop våra saker snabbt.
Senare på kvällen går jag in på dansgolvet och upptäcker att hälft en av de dansande besökarna, som fanns där när vi spelade, har flytt. Jag inser att jag inte kan ha varit så dålig. Jag har spelat två gånger till och det känns bättre för varje gång. Det roligaste är när dansgolvet liksom lyfter, när folk skriker för att man valt en bra sång och sen röjer järnet. En kväll går jag på en klubb där de spelar hiphop och soul. Jag får för mig att det vore kul att spela där och går fram till dj:n och frågar hur man gör för att bli  bokad. Han tar mitt nummer och ringer några dagar senare. Jag får en spelning och börjar maniskt lyssna på hiphop och laddar ner så mycket musik och dj-program att min dator kraschar. Spelningen blir för en liten men glad publik bestående av mina  vänner och jag har sjukt roligt och blir vän med killarna som har klubben.

Februari 2008

Fredrik som är hus-dj på en klubb frågar om jag vill testa att spela med honom. Klubben är ungefär som en Finlandsfärja, musiken är varierad, typ som på radio. Inte riktigt min kopp te men de betalar bra och det är kul att kunna spela Freestyler och konstiga Beyoncé vs Alphaville-remixar utan att skämmas. Jag börjar spela på klubben när Fredrik inte kan och när jag är ledig åker jag hem till nyfunna vänner för att träna på deras skivspelare. En kväll går jag och ser ett dj-crew som jag träffat tidigare på en klubb. En av killarna säger att han jobbar åt ett företag som gör dj-utrustningar. Han berättar att de ska sponsra några dj:s och att han har gett dem mitt nummer. Jag blir helt ställd och börjar fnittra som värsta mellanstadietjejen.

Mars 2008

Jag står och kollar på Star Wars-tröjor när det ringer på min mobil. Det är företaget med dj-utrustningar som undrar om jag kan komma på ett möte. Jag försöker låta som att jag är van vid att coola företag ringer och åker dit nästa dag, extremt nervös och beredd att visa dem vad jag går för. Efter cirka 30 minuter står jag vimmelkantig på gatan med dj-utrustningen i handen och ett turnéschema i fickan, Göteborg, Kalmar och Stockholm. Jag turnerar runt i Sverige med två fina killar som peppar mig sjukt  mycket och delar med sig av sin musik och sina knep. Alla hämningar släpper och jag börjar lägga upp egna mixar på nätet och får positiv respons. Sen tar jag alla mina sparade pengar och tågluffar med mina vänner i Europa under en månad. Vi går på de mest vrickade klubbar och jag får ett sug efter att spela utomlands. Samtidigt får jag ett erbjudande om att spela på  Arvikafestivalen, men eftersom jag inte är i Sverige tvingas jag tacka nej. Det känns konstigt att stå i Paris och tacka nej till spelningar…

Juni 2008

Calle, en nyfunnen vän som också dj:ar, frågar om vi inte borde spela lite tillsammans. Han följer med några gånger när jag spelar och droppar under en kväll att han har fixat en spelning i Rotterdam i Holland. Jag tror att han ljuger men dagen efter visar han mig klubbens hemsida. Jag blir peppad och vi gör en mix som vi skickar ner. Vi blir bokade. Jag tror inte på det förrän en vecka innan själva spelningen då jag får panik, som vanligt alltså. Men eftersom jag har världens finaste vänner och familj lyckas jag ändå ta mig igenom en vecka av total nollställdhet och förvirring.

September 2008

Spelningen i Rotterdam är en sjuk upplevelse. Tänk er filmen Traffic i kombination med att vi blir behandlade som exotiska superstjärnor. Att spela utomlands är en helt annan grej än att spela i Sverige. Här hemma anser folk att en dj är någon sorts jukebox som ska spela hits, medan man i Rotterdam ses som en seriös musiker som gör något eget genom att göra nya låtar av ”gamla”. På planet hem, innan jag somnar och dreglar på Calle, tänker jag att jag ska börja göra mer egen musik. Jag behöver bara skaffa pengar till en dator först. Till dess kommer jag att jobba på hemma i mitt rum, som mest ser ut som en replokal, och irritera mina kompisar när de ringer och jag säger ”lyssna på det här” för tusende gången, precis som för ett år sen.

Vem är du, Lisa Ambjörn?

Ålder: 19
Bor: I Stockholm
Dj-namn: I AM BJÖRN
Musik: Älskar allt från klezmer till techno, men när jag dj:ar blir det antingen  electro och house eller oldschool och dirty hiphop.
Floorfiller: Min egen mix av Lust med GusGus och Bucky Done Gun med M.I.A.
Värsta tabben: Att spela Purple Rain med Prince som en ”kul grej”, i alla lägen. En dålig idé.
Det värsta med att vara dj: Alla arrangörer som ska ”hjälpa” mig med tekniken och aldrig pratar direkt till mig utan till mina killkompisar, som blir extremt  förvirrade.
Det bästa med att vara dj: Att få respons när man gör en riktigt bra mix och se folk dansa. Adrenalinkicken kan hålla i sig i flera dagar!

• Publicerad 2008-12-03
• Text: Lisa Ambjörn. Bild: Sarah Philipsson (porträtt) och privat.

Genvägar

• Frågelådan

• Lyssna
• Om kroppen