Rahels stora dröm
När Rahel var liten drömde hon om havet. Hon ville simma omkring i en undervattensvärld, som späckhuggarna i filmen Rädda Willy. Drömmen växte och växte. Till slut måste Rahel göra den verklig. Det började med att hon höll andan i fem minuter – sen startade hon världens första afrikanska landslag i fridykning.
Rahel Zemoi möter mig på Åhléns inne i centrala Stockholm. Ett vimsigt yrväder i träningskläder med världens varmaste leende. Hon kommer direkt från träningen. Simgrejerna ligger i väskan på ryggen. Rahel glömmer plånbok och busskort i varuhuset men innan hon hinner märka det ringer expediten på hennes mobil.
– Oj då! Tack snälla. Kan jag hämta den om några timmar? Jag hinner inte just nu.
Hon stoppar mobilen i fickan. Rycker på axlarna.
– Typiskt mig, jag har liksom ingen koll. Men det ordnar sig alltid.
Rahel började med fridykning när hon var 17 år. Hon beskriver det som om lugnet kom in i hennes ganska röriga liv.
– Jag flänger jättemycket. Det är som om jag har för många grejer på gång samtidigt. Ibland blir det för mycket.
Det är därför hon gillar fridykning.
– När jag hoppar i vattnet känns allt okej. Allt är i slow motion, varje rörelse och varje andetag är så medveten. Det är en otrolig känsla.
Fridykningen har gett Rahel mer balans.
– Ta ett djupt andetag och hålla andan i några minuter, fokusera, och gå in i mig själv. Det är nog det viktigaste. Det gör att jag får energi och mår bra.
DRÖMDE OM DEN LILLA SJÖJUNGFRUN
Rahel har alltid dragits till vattnet.– Jag är ju uppvuxen med filmerna Rädda Willy och Den lilla sjöjungfrun, skrattar hon.
Rahel blev som förtrollad av de där filmerna. Hur fantastiskt livet måste vara under ytan. En underjordisk vattenvärld. Dämpad, vacker och lugn.
– När jag blev större kom jag på att späckhuggare var de mest fantastiska djur som finns, säger Rahel. Har du sett en späckhuggare någon gång? Dom är så vackra. De har ett lugn som jag dras till. Och så är dom otroligt duktiga fridykare.
Rahel gjorde arbeten om späckhuggare i skolan. Hon lärde sig allt hon kom åt om djuren och började drömma om att möta dem på riktigt.
– Det var då jag förstod att det var marinbiolog jag skulle bli.
Rahel började lära sig mer om marinbiologi. Hon förstod att när man arbetar med större marina djur, som späckhuggare, måste man kunna fridyka. För om man dyker med tuber skräms djuren bort av bubblorna. Rahel tänkte att det var bra att lära sig att hålla andan. För då kan man dyka djupare ner i vattnet.
– Då kan man ju komma djuren närmre. Det var den enda anledningen till att jag började träna fridykning.
GRYM PÅ ATT HÅLLA ANDAN
Med tiden blev Rahel riktigt bra på att hålla andan. Under en träning var hon under vattnet nästan fem minuter. Hennes coach blev imponerad och Rahel liksom sögs in i sporten. I dag är hon med i en dykarklubb, är utbildad fridykningsdomare och har ordnat kurser i fridykning i ett gammalt nedlagt kalkbrott. Men det största Rahel har gjort började som en idé i Thailand.– Jag var där med två barndomsvänner och vi hade så kul! Jag hade just fyllt 18 år och gjorde precis vad jag ville. Det var en sådan frihetskänsla!
En kväll kom en kille fram till Rahel och sa: ”Just put your mind into it.” Det fick henne att tänka till.
– Jag insåg att jag kan göra vad fan jag vill. Så länge man ser någonting framför sig och tror på det då kan man göra det! Så jag bestämde mig för att starta det första afrikanska landslaget i fridykning.
IGENKÄNDA PÅ GATAN
När Rahel kom hem till Sverige ordnade hon ett eritreanskt pass. Det gick bra eftersom hon har dubbelt medborgarskap. Sedan sökte hon sponsring hos ett flygbolag. De gillade hennes idé och betalade resan. Rahel kom till Eritrea på jullovet i ettan tillsammans med en fridykarkompis.– Vi upptäckte att Eritrea har ett fantastiskt hav, men att de flesta inte kan simma. Många var rädda för havet. Det är så märkligt. Egentligen borde man lära hela folket att simma.
Eritreansk teve intervjuade Rahel och hennes vän om projektet. Det finns bara en tevekanal i Eritrea så när Rahel var ute kände alla igen henne.
– Folk gjorde simrörelser efter oss på gatorna, ler hon.
Rahel och hennes vän tog kontakt med några gamla simmare och visade dem hur fridykning går till. Simmarna verkade intresserade, men Rahel insåg att det behövdes mer pengar om projektet skulle kunna genomföras.
SAMLADE IN PENGAR
När Rahel kom tillbaka till Sverige höll hon föredrag för olika eritreanska föreningar. På bara två månader lyckades hon samla in 30 000 kronor och kunde resa till Eritrea igen.– Det lyckades! Jag vet inte varför. Kanske för att jag är en ung tjej som vill göra något.
När Rahel och hennes kompis kom tillbaka till Eritrea, hade simmarna slutat att träna dykning. De trodde aldrig att Rahel skulle komma tillbaka.
– När de såg oss blev de riktigt chockade. Nu började de tro på projektet.
Under 8 månader tränade simmarna inför VM i Egypten med Rahel som coach. Sedan ställde de upp med det första afrikanska fridykarlandslaget någonsin!
– Det kändes förbaskat skönt att se Eritrea på VM-listan. En bekräftelse på att ”just put your mind in to it” funkade. Men det roligaste är att allt fler börjar fridyka i Eritrea nu!
ORÄTTVIST
Rahel säger att hon lärde sig mycket av resorna till Eritrea. Hon har kommit till en punkt i livet där hon har insett att drömmar inte alltid är drömmar. Drömmar kan bli planer.– Men jag har också förstått att det inte är så för alla. Det var en hemsk insikt. Det var sorgligt att träffa människor som inte vågar drömma.
Alla människor har inte fått chansen att göra det dom vill av sina liv. Hade jag växt upp någon annanstans hade jag kanske fått lägga ner allt det där med: ”Just put your mind into it.”
NY DRÖM
Nu har Rahel bestämt sig för att satsa på sin egen träning. Målet är att delta på en tävling i Schweiz nästa år. Då kommer hon att tävla för Eritrea. Och hon siktar på att slå rekord.– Mitt mål är att simma 150 meter på längden, under vattnet i en pool med en monofena. Jag har gjort 75 meter hittills så det är en bit kvar, skrattar Rahel. Men egentligen handlar det nog mest om det mentala. Tror jag på fullaste allvar att jag kan simma 150 meter, då kan jag det.
FAKTA
TRE GRENAR INOM FRIDYKNING:
• Hålla andan i en pool så länge som möjligt med huvudet under vattnet.
• Simma så djupt som möjligt med eller utan fenor längs en lina.
• Simma så långt som möjligt under vattnet i en pool med eller utan fenor. Grenen kallas för dynamisk fridykning.
SÄKERHET
Fridykning är en farlig sport om man inte följer reglerna. Det händer att fridykare pressar sig själva för hårt. Då finns risken att de får syrebrist och svimmar i vattnet. Därför ska man alltid ha en annan fridykare med sig när man tränar under vatten.
TRÄNING
För att nå sitt mål har Rahel lagt upp ett träningsschema. Detta ska hon göra:
• TRÄNA YOGA – bra för andningen och för att kunna gå in i sig själv och fokusera
• STRETCHA – ökar smidigheten
• ANDAS – gör övningar hemma så att hon ska kunna hålla andan längre
• TRÄNA TEKNIK – på egen hand i bassängen, utan att simma länge under vattnet
• STYRKETRÄNING – bygga upp kroppen och musklerna
• PLUGGA – läsa på om fridykning och hur kroppen fungerar
• VARA HÄLSOSAM – tänka på vad hon äter och dricker
TÄVLING
Rahels mål är att slå det eritreanska rekordet i dynamisk fridykning. Så här ska hon göra för att bli godkänd av domaren:
• Ta ett djupt andetag
• Bryta vattenytan
• Skjuta ifrån väggen
• Simma 150 meter under vattnet
• Bryta vattenytan med huvudet
• Andas 15 sekunder för att få tillbaka syreupptagningen
• Ta av sig masken
• Göra ett okejtecken till domaren
• Säga orden: ”I am ok” till domaren
Klarar hon allt i rätt ordning visar domaren ett vitt kort. Och Rahel har slagit rekord!