Vad är du rädd för?
ENSAMHET
Rosanna Jonsson, 16 år
– Jag är rädd för att bli ensam. Det är kanske lite konstigt eftersom jag har många kompisar och så, men jag tänker på det flera gånger om dagen och tycker att det är en jobbig grej. Det blir som ett obehag i kroppen. Det känns som att det skulle kunna hända vem som helst och när som helst, att det helt plötsligt händer något och att man står utan familj och kompisar och inte har någon att ty sig till. Det vänder sig i magen då jag tänker på det.
– Jag bodde ett tag i Göteborg dit jag flyttade från Stockholm efter ettan i lågstadiet, och kände mig ganska ensam då, i den nya miljön. Jag kände att jag inte passade in och det var jobbigt. Det kan bero på det.
BENBROTT
Klara Gartman, 16 år
– Min skräck är att bryta smalbenen. Det är något jag kan börja tänka på när som helst, vad jag än gör. Jag kan sitta i klassrummet och tänka på hur blottade framsidan av smalbenen är, att man känner benen direkt innanför huden och hur lätt det skulle vara för dem att gå av. Jag har aldrig gjort mig direkt illa, så jag har ingen direkt erfarenhet hur det skulle kännas, men jag blir väldigt upprörd om någon skulle råka sparka till mig.
– Jag vet inte när det började och har inget minne av varför. Det är bara en jobbig grej som förhoppningsvis går över.
HÖJDER
Mikael Wikén, 17 år
– Jag stelnar till i hela kroppen och känner ett obehag när jag är uppe på en hög höjd. Det är väldigt obehagligt. Jag börjar svettas och skaka. Jag har varit rädd för höjder så länge jag kan minnas, men det kan ha att göra med en dröm jag hade när jag var liten. Jag drömde att jag föll och föll och föll och till slut landade jag med en duns och hade ramlat ur sängen.
– Jag tycker inte om att gå på tivoli och vägrar att åka berg– och dalbana. Det är inte så kul att gå på broar heller. Jag försöker låta bli att titta ner. Förrförra sommaren var jag och bilade i Spanien och var då uppe bland bergen. När det blev riktigt högt satt jag som fastlåst i samma position och höll krampaktigt i handtaget. Jag var livrädd. Det är bland det värsta jag varit med om.
HUNDAR
Tim Ripatti, 14 år
-Jag är livrädd för hundar. Jag vet inte varför, men jag och hundar går verkligen inte ihop.
Jag har blivit jagad flera gånger, senast förra veckan. Jag hörde en hund skälla på avstånd, och helt plötsligt kom en lös rottweiler springandes emot mig. Jag började springa för livet och den sprang efter. Jag hann fram till min port och tryckte in portkoden. Jag tittade bakåt och hunden var fortfarande bakom mig, visserligen en bit bort. Som tur var fick jag upp porten och hann undan. Hjärtat bankade jättefort.
KRIG
Esma Zuzic, 16 år
– Jag är rädd för att bli drabbad av krig. Jag har varit med om ett, flydde från Bosnien 1992. Jag var bara sex år då och förstod väl inte allt som hände, men kommer ihåg att det var jätteskrämmande att höra skottlossning och se döda människor. En natt gick jag och min familj på en väg och helt plötsligt ramlade mamma ner i en djup grop. Hon skrek att vi skulle lämna henne där och fortsätta fly, men efter flera försök fick pappa upp henne. Det var verkligen jätteläskigt. Jag tänker rätt ofta på hur folk i länder som är i krig har det just nu. Jag har ju varit i samma situation själv.