Sveriges bästa ungdomstidning!

Taxi Taxi! - Johanna och Miriam gör musik på egna villkor

När Johanna och Miriam Berhan lade upp två låtar på MySpace dröjde det inte länge innan de hyllades i radio och press. De kallades årets pophopp och fick massor av spelningar. Glöd har träffat duon Taxi Taxi! som vägrar att leva upp till musikbranschens alla förväntningar och regler.

Jag ville bli som Robyn! säger Johanna, när hon tänker tillbaka på sin första stora inspirationskälla.

– Ja, det var helt sjukt. Hela mellanstadiet lyssnade vi på Robyn, säger Miriam.

– Jag kunde börja gråta när jag tänkte på att jag aldrig skulle få träffa henne, skrattar Johanna. Men du, vi hade faktiskt en spelning med henne för någon månad sedan!

Det har varit ett omvälvande år för de sjuttonåriga enäggstvillingarna Johanna och Miriam Berhan. Sedan P3 Pop upptäckte två av deras låtar på MySpace har erbjudandena rullat in från skivbolag och spelställen. På några månader hade Taxi Taxi! gjort mer än vad många indieband får chansen att göra under hela sin karriär. De uppträdde på festivaler som Accelerator och Emmaboda, var förband åt Jenny Wilson på hennes Sverigeturné och öppnade för Belle & Sebastian i Stockholm.

Den som sett Taxi Taxi! live har nog svårt att föreställa sig att två så talangfulla musiker höll på att inte komma in på någon musikutbildning för två år sedan.

– Man får inte låta sig bli överkörd av sånt. Det är lätt att man tappar sugen om man inte kommer in, men då får man tänka på att de ofta är ute efter någon som sjunger på ett visst sätt. Att de söker efter något helt annat än det man själv gör, menar Miriam.

MAN SKA INTE GE UPP

– Jag sökte till flera sånglinjer som jag inte kom in på. Hade jag inte kommit in på Rytmus musikgymnasium till slut hade jag nog inte varit lika peppad som musiker nu. Mitt självförtroende hade fått sig en liten törn. Men man ska inte ge upp så lätt, säger Johanna, som nu går andra året på Rytmus singer/songwriterprogram i Stockholm.

Vi sitter i soffan på övervåningen i huset där Johanna och Miriam bor med sin mamma, pappa och lillebror. De bjuder på te med kanel och nejlikor, katten Rosy ligger på armstödet och vill bli kliad, i köket stökar mormor och morfar som är på besök över helgen. I det lilla arbetsrummet bredvid skymtar ett par instrument och en portabel studio. Det är där Taxi Taxi! spelat in flera av sina låtar.

– Det är kul att testa, spela in och mixa på egen hand. Då får man bestämma själv, säger Miriam, som även hon går på Rytmus men på gymnasieskolans producentlinje.

Hur var första spelningen? Var ni nervösa?

M: Det var den bästa dagen någonsin! Det var på Debaser (red: en rockklubb i Stockholm där band som The Hives, The Kooks och The Strokes spelat) så det var ju lite läskigt. Vi var nervösa typ en månad i förväg!

J: Det är skitjobbigt med nervositeten ibland, för vi reagerar helt tvärtemot varandra. Miriam blir jätteskämtsam … Haha! Och jag blir helt sur.

Hur blir en Taxi Taxi!-låt till?

M: Oftast skriver Johanna en låt på gitarr och spelar upp den för mig, sedan tänker vi igenom vad vi kan lägga på.

J: Miriam kanske lägger till något på piano men så byter vi ut det till dragspel sen.

M: Men ibland kan någon av oss ha hittat två ackord som vi tycker är snygga och efter någon vecka har Johanna skrivit en text som vi kan använda och så jobbar vi vidare från det.

J: Musikaliskt testar vi mycket idéer med varandra, men texterna får vara som jag har skrivit dem.

M: Ofta har vi andras låtar som referenser. Någon låt gav Belle Orchestra inspiration till, en annan låter lite som Arcade Fire. I höstas har jag lyssnat mycket på Feist så då har vi har gjort lite mer svängiga låtar än vanligt. Annars har vi lyssnat mycket på folkmusik som Devendra Banhart, Coco Rosie och Joanna Newsom.

Har ni något tips till andra som vill hålla på med musik?

M: Internet är ju värsta hjälpmedlet! Men man kan inte vänta på att folk ska hitta en, utan man får göra lite reklam för sig.

J: Om man verkligen drömmer om att spela får man inte vara rädd att visa upp sig inför andra.

M: Det kan vara bra att börja spela live innan man släpper en skiva. Så har ju vi gjort och det funkade ju.

J: Men man måste nog låta idén mogna innan man spelar live. Man får samla på sig en massa låtar och känna att man kan det man gör. En jobbig grej med att det gick så snabbt för Taxi Taxi! var att vi inte hunnit bli så jäkla erfarna. Då är det lätt att känna sig osäker.

M: Men man måste tänka på att man alltid kan bli bättre. Ska man bara ta hänsyn till det man inte kan kommer man aldrig någon vart. Man är ju inte dålig bara för att man kan bli bättre.

J: Och om man känner att man har lite dåligt självförtroende i sitt musicerande och kanske inte vill att alla ska höra det, då är det bara att tänka att livet är långt. Man kan bli skitbra i sin sin ensamhet och sedan, om man känner för det, sprida sin musik. Visar det sig sedan att musikeryrket inte passar en kan man ju bara fortsätta i hemlighet. Man behöver inte känna press över att man måste ”bli något”. Många som vill nå ut med sin musik tror att man måste gå med på musikbranschens alla krav för att lyckas …

J: Ja, men det måste man inte alls! Vi har tackat nej till intervjuer, spelningar och skivbolagskontrakt om vi inte haft tid eller lust eller tyckt att folk lagt sig i våra planer för mycket. Man behöver inte tänka att ett erbjudande är den enda chansen man får. Om folk tycker att man är bra kommer det att uppstå fler tillfällen.

M: Vi har varit lite rädda om vårt band. Vi kanske skulle ha dödat hela grejen om vi hade tackat ja till allt. Då hajpar man ju upp någonting som fortfarande är så litet, vi har ju inte ens kommit ut med någon skiva än.

J: Om man blir erbjuden ett skivkontrakt ska man inte kasta sig i armarna på det skivbolaget på en gång, utan kolla runt efter vilka andra möjligheter det finns. Det där erbjudandet kommer inte försvinna under tiden.

M: Sedan är det ju många som tror att Idol är enda chansen att lyckas och blir helt förkrossade om de inte kommer med där. Men det finns så mycket annat. Man borde erkänna sig själv istället för att låta Kishti Tomita avgöra vem man är!

Systrarna Johanna och Miriam Behran i Taxi Taxi! har spelat ihop sedan mellanstadiet. Då gjorde de covers på Beatles och Teddybears Sthlm. Idag skriver de egna låtar som de framför på piano, gitarr, mandolin, ukulele, dragspel, klockspel, melodica och … hästkäke!

I vår släpps Taxi Taxi!:s debutskiva på skivbolaget Rumraket.

  • Publicerad 2007-04-30
  • Text: Jenina Dahlberg, Bild: Sara Mac Key