Gymnasievalet - hur ska man tänka när man väljer?
Sjutton olika gymnasieprogram på massor av skolor som alla verkar skrika efter just dig. Där står man, typ 15 år. Plötsligt ska man ta ett beslut som är avgörande för flera år framåt. Inte konstigt att beslutsångesten smyger sig på.
VAD SKA JAG VÄLJA?
Hur ska man tänka innan man väljer? Det finns inte, som i matteboken, ett absolut facit, men det finns några bra råd.
SKAFFA KUNSKAP. Det är inte så jobbigt som det låter. Läs den information du får i skolan, gå på öppet hus på skolorna runtomkring. Fråga äldre kompisar och syskon om programmen de går på. Leta på Internet. För tänk om det perfekta programmet finns där, fast du inte vet det än!
Lyssna på BÅDE HJÄRTAT OCH HJÄRNAN. Lås dig inte vid ett program. Håll dörrarna öppna och kolla in flera alternativ. Glöm inte att det här kan vara en chans att göra något nytt och roligt!
TA HJÄLP AV STUDIEVÄGLEDAREN på din skola. ”Han eller hon känner ju inte mig” kanske du tänker. Men det kan vara bra att lyssna på någon utomstående som inte har förutfattade meningar om dig. Han eller hon kan ge dig nya idéer. Eller fråga din favoritlärare.
FRÅGA ALLT DU UNDRAR ÖVER. Vad gör man egentligen på medieprogrammet? Vad är skillnaden mellan de olika grenarna av Sam? När du tagit reda på mer blir det lättare att sålla bort det som inte passar dig.
VILKA ÄR DINA STARKA SIDOR? Någonstans i maggropen kanske du vet: ”det här är jag bra på”. Det finns massor av Internettest där man kan ta reda på vilket sorts ”gymnasieperson” man är. På www.efternian.com finns ett test, på AMS hemsida ett annat. Ta inte för seriöst på testerna bara. Låt dem vara ett råd bland alla andra.
Av de från början 17 programmen kanske det nu bara finns några få kvar. KÄNN EFTER vad som känns mest rätt och om du kan tänka dig att plugga de här ämnena i tre år. Vad du än väljer kommer säkert dagar när du ångrar dig. Det behöver inte betyda att det var fel val. Kanske sitter du där på geografin och ojar dig, samtidigt som du älskar historian? Då var nog samhälle rätt val trots allt. Du kommer inte att älska allt och det blir säkert kämpigt ibland. Men så var det väl på högstadiet också?
VAD PÅVERKAR DITT VAL?
FÖRÄLDRARNA Du har ändå levt 15 år med dina föräldrar. Kanske vill du helst bli bilmekaniker men känner att du borde välja ett högskoleförberedande program för att du alltid fått höra att ”studier är viktigt”. Diskutera med dina föräldrar och lyssna på varandra. Om du väljer att gå i dina föräldrars fotspår, låt det vara ditt val och inte enbart deras.
KÖNSROLLERNA Vilka gymnasieprogram passar för en kille och vilka passar för en tjej? Kan man som kille gå omvårdnadsprogrammet och som tjej fordonstekniska? Självklart! Låt inte den tanken styra.
KLASSEN Om i stort sett alla i din klass bestämt sig för att läsa naturvetenskapliga programmet får du säkert höra att det är ”det bästa programmet”. Och det kanske det är för dem men inte för dig.
MYCKET ELLER LITE PLUGG? Har du fått höra att vissa program är slappare och innebär mindre plugg än andra? Tänk på att det där kan vara olika från elev till elev och även bero på vilken lärare man får.
POÄNGEN Dina betyg kanske inte räcker för att du ska komma in på ditt första val. Se till att ha några alternativ som du kan tänka dig att gå på.
KOMPISARNA Även om ni har kul ihop så är det inte säkert att ni passar att plugga samma saker. Det bästa med gymnasiet är att man får nya kompisar, samtidigt som man kan behålla de gamla.
REKLAMEN Visst är det coolt att man får en egen bärbar dator om man börjar på IT-gymnasiet. Men betyder det att skolan passar dig? Och har verkligen eleverna så roligt som de leende ansiktena på skolans hemsida ser ut? Ta skolornas reklam med en nypa salt! För självklart talar de inte högt om sådant som inte är bra.
FÅ ETT JOBB Ingen kan säkert veta var jobben finns om tre år när du är färdig med din utbildning. Så välj något som passar dig, och inte enbart där det sägs vara lätt att få jobb. Det kan svänga snabbt. Med en mer yrkesinriktad utbildning har man ganska goda chanser att få jobb utan att behöva läsa vidare.
Vad skiljer gymnasiet från grundskolan?
Nu har du valt inriktning och får läsa med andra som är intresserade av samma saker. Och du tar själv ansvar för din utbildning, gymnasiet är ju frivilligt.Är skoldagarna längre än på högstadiet? Det kan vara olika – men de är aldrig längre än åtta timmar.
Har jag en klassföreståndare? Ja, fast ibland kallas de för mentorer.
Gymnasiepoäng: Alla kurser i gymnasiet har ett antal gymnasiepoäng, normalt 50–200 poäng, beroende på hur lång kursen är. Man ska uppnå 2 500 poäng för att få ett fullständigt slutbetyg.
Kärnämnen: Kärnämnen läser alla vilket program man än valt. De är svenska A eller svenska som andraspråk A, engelska A, matematik A, samhällskunskap A, naturkunskap A, religion A, idrott och hälsa A och estetisk verksamhet.
Sabbatsår: Om man behöver en paus från plugget innan eller under gymnasietiden, så kan man ansöka om studieuppehåll i ett år. Nackdelen med sabbatsår är att man inte får studiebidrag. Och att alla polare är upptagna med skolan hela dagarna. Man kan också plugga i ett annat land ett år.
Studiebidrag: Istället för barnbidrag får man studiebidrag som är 1050 kr i månaden. Du får inget studiebidrag i juli och augusti. Bidraget går automatiskt till föräldrarna och varje familj bestämmer hur man vill göra med dem. När du fyllt 18 får du själv ta hand om pengarna.
Skolk och frånvaro: Närvaro i sig är inte betygsgrundande på gymnasiet. Men det är svårt att hänga med och få betyg om man inte är på lektionerna.
Viktigt! Om du har mer än 20 procent i ogiltig frånvaro (skolk) så kan du förlora ditt studiebidrag. Skolan kontaktar dina föräldrar och du får en chans att bättra dig. Om du inte gör det dras studiebidraget in.
VIKTIGA DATUM
OBS!!! Datumen kan skiljas sig mellan de olika kommunerna! Om du är osäker, fråga på din skola.
1 FEBRUARI: Sista dag för ansökan (OBS! 15 februari för dig som bor i Stockholm)
15 APRIL: preliminär intagning
15 APRIL–15 MAJ: omval och eventuellt tilläggsval (OBS! 12 april - 12 maj för dig som bor i Stockholm)
1 JULI: slutlig intagning. Beskedet skickas per post hem till eleven och visas även på webben under juli månad.
1 AUGUSTI–1 SEPTEMBER: reservintagning
Så söker du!
Du kan söka på två sätt, antingen på en blankett du får av din skola eller på Internet. Olika skolor och kommuner använder sig av olika webbplatser.Inloggningsuppgifter och information om hur du ska göra får du hemskickat. Tappar du eller glömmer bort din kod går det att få en ny men det kan ta några dagar. Om du inte har dator hemma hjälper din studie- och yrkesvägledare dig med valet.
Du behöver inte skicka in dina betyg, det sker automatiskt. Besked om man kommit in eller inte läggs upp på nätet, men skickas också i ett vanligt brev hem till dig.
Riksidrottsgymnasium söker man via det förbund idrotten tillhör. De övriga utbildningarna söker du genom din studievägledare. Andra skolor med riksintag söker du genom studievägledare.
Individuella programmet (IV)
Räcker inte dina betyg för att komma in på gymnasiet? Eller är du enormt skoltrött och känner att du inte skulle klara av gymnasiet just nu?Då finns det Individuella programmet, IV. Det finns på de flesta skolor. Där kan du läsa kärnämnena i din takt. Det är olika hur länge man går IV, det kan vara en termin eller ett läsår. Målet är att få de betyg som krävs för att börja ett vanligt gymnasieprogram. Du får även göra en del praktik på arbetsplatser.
Älskar du att måla?
ALLA PROGRAM HAR VISSA TIMMAR DÄR DU SJÄLV FÅR VÄLJA VAD DU VILL LÄSA: DRAMA, SPECIALIDROTT, JOURNALISTIK, FRANSKA ELLER NÄSTAN VAD SOM HELST. SE EFTER VILKA ÄMNEN SOM FINNS PÅ DEN SKOLA DU HAR TÄNKT GÅ.
Plugga på annan ort?
DU KAN TYVÄRR inte välja att plugga på vilket gymnasium som helst i landet. Även om det skulle vara lockande att flytta till faster i storstaden och gå i skolan där så tillåter inte skollagen det. Om utbildningen finns i kommunen där du bor, måste du gå där, såvida kommunen inte är ”schysst” och släpper iväg dig. Om kommunen inte har det programmet du valt samarbetar de ofta med grannkommunen som har utbildningen i stället.
Vissa skolor och program har ”riksintag”. Det innebär att elever från hela landet kan söka. Det är mest specialprogram som inte är så vanliga. Vill du till exempel inrikta dig på vattenskidåkande är det inte många gymnasier som kan erbjuda det, och därför kan alla söka de som finns.
Karate på schemat
I Haninge utanför Stockholm, på Fredrika Bremer-gymnasiet, finns Riksidrottsgymnasiet för budo. Här tränar eleverna karate på skoltid.
Under träningen är det total disciplin och koncentration som gäller. Det här är, som läraren och tränaren Omar säger, elever som verkligen vill komma någonstans med idrotten. De nöter in rörelserna i evighet, då och då klatschar det till när någon träffar rent med en spark. Men man gör inte illa sig.
Julia och Sebastian berättar att det var ett riktigt lyckorus när de fick reda på att de kommit in. Julia bodde i Arboga och Sebastian i Söderhamn, och där fanns inte de träningsmöjligheter som deras nivå krävde. Motivationen är viktig när man söker ett specialutformat program. För har man inte viljan, kan det bli svårt att klara sig igenom tre år.
– Man behöver inte vara så himla duktig på idrotten i sig, berättar Omar. Det är viktigare att man brinner för det man sökt. Kunskapen får man ju på skolan.
Att söka till ett specialutformat program innebär ofta att man måste flytta hemifrån. Plötsligt ska man klara sig själv, och träffar bara familjen någon gång i månaden. Eleverna på Budogymnasiet berättar att det var jobbigt i början att inte ha familjen nära, men att man vänjer sig med tiden.
– Vi bor tillsammans på ett elevhem, så man blir nästan som syskon, säger Julia. Det blir
bråk och tjafs ibland, men på det stora hela fungerar det bra. Och när man är tvungen att själv ta ansvar, klarar man oftast av det.
FLER SPECIALPROGRAM MED RIKSINTAG
Riksglasskolan i Kosta: Man behöver inte kunna något om glashantverk när man börjar, utan får lära sig grunderna på skolan. Se bara till att dina drömmar inte går i kras.Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg: Samhällsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet med lokal inriktning på teckenspråk.
I Anderstorp: lär dig köra racerbil på skoltid. Är du sugen är det bara att tuta och köra.
Älvdalens Naturbruksgymnasium i Dalarna: speciella kurser i jakt och fiske, äventyrsguidning och fjällvandring. För dig som föredrar frisk luft framför Ronaldinho och World of Warcraft.
Bryggeriets gymnasium i Malmö: Medieprogrammet med timmar avsatta till skejt och dans. För dig utan rampfeber.
Båtbyggargymnasium i Storebro: En specialinriktad del av hantverksprogrammet där
du, surprise surprise, lär dig att bygga båtar.
Rymdprogrammet i Kiruna: om du vill bli astronaut, eller något annat inom rymdteknik. Siktar man mot stjärnorna kommer man ofta till månen.
Gymnasium Rock City i Hultsfred: allt som har med musik att göra, typ hur man blir rockmusiker samt digitala medier, inspelning och ljussättning. Räkna med att just rockdelen kan bli tung och hård.
Livet efter gymnasiet …
Det var inte så lätt det där: ”Vad ska jag välja? Jag har ingen som helst koll på vad jag vill bli, hur ska jag kunna bestämma det nu?!?” Hursomhelst blev det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhälle, eller Samsam som alla sa. Det var ju brett och så. Och så var det inte så mycket matematik, som var (och är) min svaga sida. Jag valde den skola som låg närmast eftersom det var enklast.
Men i slutet av ettan tändes en liten glödlampa uppe i skallen: jag kan ju skriva! Och framför allt är det väldigt roligt att skriva. Men hade min skola någon form av specialiserade skrivarutbildningar? Nixpix. Så då var det bara att glömma, eller?
Det var lite krångligt att byta skola, men det gick. Det blev en ganska tuff första termin. Jag fick tenta upp några ämnen som min nya klass redan läst. Men det var klart värt det. Nu fick jag läsa det som passade mig och det gjorde gymnasietiden till en lyckad och rolig tid. Och i stort sett alla kompisar jag umgås med i dag hade jag aldrig lärt känna om jag inte bytt skola!
Med andra ord: din framtid avgörs inte av i vilken ruta du sätter ditt kryss i dag.
Det går att byta. Och om du kommer på efter gymnasiet att du valt fel är det inte heller någon fara. Mina kompisar som är 25–30 år, har gått många olika vägar. Anders, som nu pluggar till sjuksköterska läste hotell- och restaurang på gymnasiet. Tobias, som efter gymnasiet jobbade på fritidsgården, har precis blivit färdig polis. De är bara två exempel.
Så välj det du känner för. Vill du något annat i morgon så är det ingen katastrof. Och när man väl landar, efter att blivit utkastad i verkligheten den dagen man skålade i bubbel och viftade med sin vita mössa, upptäcker man att det finns så mycket man kan göra. En gymnasieutbildning är bara en liten, liten del av det som komma skall.
Blev livet som jag tänkt mig? Bara delvis. Det känns ganska ovisst än i dag hur framtiden kommer att se ut. Känns det som en katastrof? Nä, knappast. Snarare inspirerande och utmanande.
Jonas, 28 år, långt ifrån vuxen som lär sig fortfarande.
HUR VALDE DU?
Handels- och turismprogrammet
Direkt i början av ettan upptäckte jag att jag valt fel. Jag gick samhälle och det passade inte mig alls. Det var jobbigt att känna att jag valt fel, det kändes så livsavgörande. Som tur var gick det att byta, livet tog inte slut. Jag började på handels- och turismprogrammet i stället. Det passar mig mycket bättre att plugga något lite mer praktiskt och jag ångrar inte en sekund att jag bytte.
MALIN LAGER, 16 år
Samhällsprogrammet ekonomi
Det kändes viktigt att välja en utbildning som var intressant och ekonomi är ju alltid aktuellt. För min del var det ett lätt val. Jag hade ingen ångest innan och inget kändes jobbigt. Hade jag tyckt det hade jag inte varit rädd för att byta, det tycker jag inte att man ska tveka att göra om man hamnat fel. Det är ändå tre år av ens liv.
GABRIEL CALLE BROBERG, 17 år
Samhällsprogrammet samhälle
Det var inte svårt att välja men jag tänkte länge på det. Jag ville gå en öppen linje för jag inte visste alls vad jag ville bli. Jag tog reda på så mycket som möjligt, surfade på Internet och gick på flera öppet hus. Ingen av mina kompisar valde samma skola som jag, men det har varit lätt att hitta nya. Pluggandet är ungefär lika tufft som på högstadiet, det var ganska mycket där också.
ANDRÉ TOLLER, 17 år
Samhällsprogrammet med europainriktning
Min mamma ville att jag skulle gå det här programmet. Jag hade nog helst valt något estetiskt. De första veckorna var jobbiga. Jag ångrade mig och var inte alls säker på att jag valt rätt. Men det vände när jag fick bra kompisar iklassen och började trivas. Nu är allt jättebra. Det känns rätt att gå en bred linje, för jag har fortfarande ingen aning om vad jag vill bli.
GABRIELLA GLIMSKOG, 17 år
Paranoid Park