Cecilia och Felix "kom ut" för sina föräldrar
Tänk dig att du har blivit kär. Så där bubbligt förälskad att du knappt kan tänka på något annat. Tänk dig att den du blivit kär i är av samma kön som du själv. Ingen vet om det än, men nu vill du berätta det – fast du håller på att dö av nervositet!
– Det var skönt att få det sagt!
Glöd har träffat Felix König, 19, och Cecilia Nordius, 19. De berättar om den första kärleken, om att samla mod och om det mest nervösa ögonblicket i deras liv: när de äntligen skulle prata med sina föräldrar. - Flera av mina kompisar hade redan klurat ut att jag var bög. Min bästa vän bara ”Jag tänkte väl att du var det när du lyssnar på The Ark!”
Felix König skrattar högt tillsammans med Cecilia Nordius när de pratar om hur det var för ett par år sedan.
– Mamma frågade helt plötsligt om jag var flata eftersom jag engagerade mig i Pridefestivalen*. Jag blev så paff så jag sa ”nej, nej, nej” och skämtade bort alltihop, säger Cecilia.
Både Cecilia och Felix kom ut i ettan på gymnasiet. Cecilia hade redan haft några pojkvänner när hon första gången blev förälskad i en av sina bästa tjejkompisar.
– Jag tänkte faktiskt inte så mycket på att hon var tjej. Mitt problem var snarare att hon redan hade pojkvän och att hon var min barndomskompis, så det hela var ju kört. Men jag försökte aldrig vänja mig av med tanken på att jag kan bli kär i tjejer, säger Cecilia som menar att det underlättade att hon alltid haft homosexuella i släkten och bekantskapskretsen.
Först var det bara några klasskompisar som kände till Cecilias förälskelse. Ingen tyckte att det var en särskilt stor grej. Med tiden visste allt fler. Men när det var dags att berätta för mamma och pappa blev hon riktigt nervös.
– Det var jättejobbigt. Hur skulle jag säga det? Ju mer jag väntade desto värre blev det. Ändå trodde jag inte att de skulle bli upprörda. Jag var rädd att de skulle bli ledsna för att jag hade tvekat så länge, som om jag inte hade förtroende för dem.
MAMMA HADE REDAN ANAT
När Cecilia fick sin första flickvän i trean på gymnasiet, bestämde hon sig för att det var dags. Hennes kompis Johanna stöttade henne. De pratade på msn samma dag. ”Gör det bara, berätta det” skrev Johanna. ”Nu?” undrade Cecilia. ”Ja, nu!” ”Okej! Jag gör det!” Hon bad sina föräldrar att komma och sätta sig i soffan, för hon hade något viktigt att berätta. Cecilia var jättenervös.– De kom med varsin laptop. Pappa kollade efter recept och mamma jobbade med något.
Cecilias hjärta slog hårt men till slut fick hon fram det. ”Öh, jo, ja, um, alltså… jag är ihop med en tjej.”
– Mamma bara ”Jaha” och pappa kollade inte ens upp från datorn! skrattar Cecilia. Så min första reaktion var ”Ska ni inte reagera! Jag har ju burit på det här så länge!”
Det visade sig att mamman redan hade anat att Cecilia var bisexuell. Pappan tyckte allt var bra så länge hon kände sig glad.
– Jag önskar jag hade berättat det tidigare. Jag borde ha sagt något första gången mamma frågade. Jag tror faktiskt att hon blev lite ledsen över att jag tvekade.
För Felix som växte upp på en mindre ort, utan uppmuntrande vänner och familj, var det svårare. Det var i puberteten han kom på sig själv med att titta på killkompisar och känna mer än bara vänskap.
– I början tänkte jag ”Varför ska allt hända mig?” Men någon gång på högstadiet började jag acceptera det, säger Felix.
Däremot vågade han absolut inte säga något till klasskamraterna. Felix beskriver atmosfären på sin högstadieskola i Jönköping som allt annat än tillåtande. Alla skulle vara likadana, den som stack ut var konstig. Felix blev småförälskad ofta, men höll det hemligt. Tills hans började ettan på gymnasiet. Och blev kär.
– Det var en kille i klassen. Han var min första stora förälskelse, säger Felix.
På sin nya skola kände han sig äntligen bekväm.
– Vi hade mycket inflyttat folk i klassen och på våra fester var det lika vanligt att två killar hånglade som att det var en kille och en tjej.
Cecilia: Åh, vad gick du på för värsta gay-skola?
– Haha. Riktigt så var det väl inte, men jag kände mig mer hemma. Så till slut skickade jag ett SMS till en kompis. ”Jag tror jag är bisexuell” skrev jag, antagligen för att det inte skulle låta så chockerande. Så en dag tog jag mod till mig och pratade med killen jag var kär i. Men det visade sig att han var heterosexuell, så det blev inget mellan oss.
Reaktionerna från Felix kompisar var bara positiva och många tyckte att det var häftigt. Det enda undantaget var en tjej vars religiösa övertygelse inte accepterar homosexuella.
– Henne slutade jag prata med. Blir man inte bli accepterad för den man är handlar det ändå inte om någon riktig kompis, säger han bestämt.
SKREV ETT BREV – OCH STACK
Till slut kom stunden då Felix kände att det var dags att prata med sina föräldrar. Han hade just slutat ettan och var på väg till Hultsfredsfestivalen. Felix var orolig att hans föräldrar inte skulle tro honom och att de bara skulle säga att han var för ung för att vara säker. Så han bestämde sig för att skriva ett långt brev. Han bad sina föräldrar att inte ringa medan han var bortrest, utan att de skulle ta diskussionen när han kom hem.– Jag lämnade brevet på deras skrivbord, låste dörren till huset och började gå mot tågstationen. Jag var så orolig och var på väg tillbaka till huset flera gånger för att riva sönder brevet.
Men så fort jag kom fram till festivalen släppte oron och jag hade jättekul. Plötsligt ringde mamma. Hon sa ”Jag vill bara att du ska veta att vi älskar dig i alla fall.”
– Men sen när jag skulle hem var jag jättenervös. Jag blev avsläppt utanför huset och hade ångest när jag gick in. Jag var i köket och de kom in. Vi satte oss och snackade och det blev en del gråt, men inget mer. Det var bra att jag hade skrivit brevet för annars hade jag kanske inte vågat vara så tydlig.
Men ändå var den första tiden, efter att Felix kommit ut för sina föräldrar, värst. Stämningen hemma var krystad och Felix fick svara på många frågor.
– Som en gång när det visades obscena bilder från en gayklubb på teve.
Min mamma frågade om jag tyckte att det var vackert och intressant. Plötsligt förknippades jag med en massa saker som jag inte alls kände mig hemma med, säger Felix uppgivet men förstår samtidigt att hans mamma hade funderingar och fördomar som alla andra.
– Det som var jobbigast att inse var att under hela min uppväxt hade mina föräldrar stått för att alla människor ska accepteras. Sedan, när det visade sig att det var deras egen son som var bög, var det inte var helt okej längre. Tur att alla mina vänner var så stöttande.
3 FRÅGOR TILL CECILIA OCH FELIX OM ATT ”KOMMA UT”:
Varifrån fick ni styrka till att komma ut, fastän det var så nervöst?
Cecilia: Jag pratade ju med Johanna, som blev lite av min lesbiska förebild. Vi kände inte varandra så jättebra, men det var henne jag frågade hur jag skulle komma ut för mamma och pappa och hur jag skulle göra för att se lesbisk ut… Hur ska jag klippa mig liksom? Haha!
Felix: För mig fanns ingen. Det var inte så himla kul att dra hela lasset själv. Men det är så när man växer upp i en liten homofob* stad.
Men hade du inte någon bok, film eller nåt som peppade dig?
Felix: Jo, faktiskt lite The Ark. På nåt sätt hittade jag styrka i att Ola Salo var öppen med att han är bisexuell. Man får man ta till musik och böcker i brist på verkliga personer. Men nu för tiden finns massor av organisationer som bara väntar på att folk ska ringa och fråga om råd. Hade RFSL ungdom* funnits i Jönköping när jag var yngre hade jag definitivt gått till dem.
Har ni någon hälsning till dem som vill komma ut, men inte riktigt vågar?
Cecilia: Ni är inte ensamma!
Felix: Håll ut. Även om det känns förjävligt just nu så tar man sig igenom det och efteråt har man lärt sig sjukt mycket. Det kanske låter jätteklyshigt, men man mår så himla mycket bättre efteråt. Reaktionerna behöver inte bli så negativa som man är rädd för.
Cecilia: Och känner man att det är okej finns det ingen anledning att vänta. Man kan inte vara någon annan än den man är.
KOMMA UTMINNE:
– Jag och min första flickvän var helt öppna med att vi var ihop. Vi pussades och höll varandra i handen på stan som vilket nyförälskat par som helst. Jag minns att jag blev förvånad över hur få det var som verkade bry sig. Ingen ropade efter oss eller tittade konstigt. En enda gång fick vi en kommentar. Det var en medelålders tant som sa ”Vad kul att se er tjejer”.
KOMMA UTMINNE:
– Jag kommer ihåg när jag blev medlem i Qruiser och var så himla nervös för att det inte skulle vara med någon som bodde i Jönköping. Men det visade ju sig att det fanns massor av medlemmar! Det var då jag fattade att jag inte var ensam utan att det fanns jättemånga homosexuella även i den här lilla stan.
*LITEN ORDLISTA
Homosexuell När man dras till personer av samma kön som en själv.Bisexuell När man dras till personer av båda könen.
Transpersoner Samlingsord för personer som överskrider gränserna kring vad som anses kvinnligt och manligt, till exempel transvestiter, transsexuella och dragqueens.
HBT Förkortning som står för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Heterosexuell När man dras till personer av det motsatta könet.
Komma ut Vanligt uttryck som betyder att man talar om för världen att man är HBT.
Pridefestivalen Sveriges största HBT-festival, hålls i Stockholm varje sommar.
Homofob Person med rädsla för HBT-personer, oftast grundat i okunnighet.
VILL DU VETA MER?
www.qruiser.com Nordens största HBTcommunity. Fungerar ungefär som Skunk eller Lunarstorm. Du blir medlem gratis och kommer i kontakt med likasinnade.
www.rfslungdom.se Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande. Finns runtom i Sverige. Perfekt att kontakta om du har frågor eller vill lära känna HBT-personer.
FRÅGAT PÅ STAN
En gång åkte Cecilia i artikeln och hennes kompisar tunnelbana och frågade en massa folk: Är du heterosexuell? När kom du på det? Har du berättat det för dina föräldrar? Slängde de ut dig? Är du säker på att du är hetero? Är du inte det bara för att du inte träffat rätt person av samma kön ännu? Glöd har ställt samma frågor till folk på stan.
ANTON HOLMBERG, 16
Är du heterosexuell? – Ja.
När kom du på det? – Jag har aldrig riktigt tänkt på det. Det har alltid känts naturligt för mig.
Har du berättat det för dina föräldrar? – Ja, men de har faktiskt frågat om jag är homo (för min syster är det).
Slängde de ut dig? – Nej (skratt).
Är du helt säker på din läggning? – Jag är säker.
Är det för att du inte träffat rätt person av samma kön än? – Nej, jag skulle inte tro det.
MALIN MÄÄTTÄ, 19
Är du heterosexuell? – Nej, jag är homosexuell.
När kom du på det? – I början av gymnasiet.
Har du berättat det för dina föräldrar? – Ja, mamma fick veta det först.
Slängde de ut dig? – Nej.
Är du helt säker på din läggning? – Ja, nästan helt säker.
Är det för att du inte träffat rätt person av motsatt kön än? – Det kan man inte säkert veta.
EMMA PERSSON, 20
Är du heterosexuell? – Nej.
När kom du på det? – I nian och ettan i gymnasiet. Jag hade varit attraherad av kvinnor innan, men då förträngt det.
Har du berättat det för dina föräldrar? – Ja, för två år sedan. I samma veva som jag förstod själv.
Slängde de ut dig? – Nej, de slängde inte ut mig.
Är du helt säker på din läggning? – Nej, och jag har inget behov av att vara det.
Är det för att du inte träffat rätt person av samma eller motsatt kön än? (Emma kunde inte svara på den frågan.)
STEFAN GRUJIC, 16
Är du heterosexuell? – Ja, det är jag.
När kom du på det? – Sedan jag insåg hur vacker kvinnan är.
Har du berättat det för dina föräldrar? – Nej, det har kommit naturligt.
Slängde de ut dig? – Nej.
Är du helt säker på din läggning? – Jo, det är jag. Just nu känns det rätt.
Är det för att du inte träffat rätt person av samma kön än? – Nej, det känns fel med en man. Så är det.
Enkät text och bild: Freja Holmberg
Stalingrad Cowgirls - Somewhere High